Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. »Folkets pulsar i brand»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är en vårhimmel, då äro vi uppriktigt andäktiga; och när
vår korpral stiger fram och läser sin lofsång till den Evige,
utan att nämna namnet på någon människa, han må ha
"varit aldrig så stor, då känna vi oss som separatister, hvilka
flytt från statskyrkan, hvars högmodiga kupoler vi kunna se
öfver hustaken; vi kunna göra vår gudstjänst, vi 2,000 med-
borgare, utan präst.»
Som det var i Stockholm, så var det äfven öfverallt i
landsorten både i fråga om anslutning och fraternisering.
Det var, som en af skarpskytterörelsens många skalder,
Frans Hedberg, skref hösten 1863 vid den första nationella
skyttefesten om det manliga ordet, som ett par år förut gif-
vit åt själfförsvarets leder de första raska skarorna, att
-— rot slog ordet uti slott och koja
vidt omkring i nordens gamla land.
Från mannamodet föll den tunga tvekans boja
och hjärtat slog i högre brand.
Till nyinvigda fanor sågos strömma
af raska ynglingar en här,
och mannen sågs sin trägna omsorg glömma,
och själfva gubben tog i handen sitt gevär.
Så gnistan spriddes rundtom fält och dai,
och fann i hvarje bröst en härd.
En med sin arm, en annan med sitt guld betalar
den manliga idén sin gärd!
Och öfverallt bland våra fjäll och lunder
står nu en käck, fast ringa stam,
kring hvilken, om de komma, farans stunder
snart nya skaror träda lätt i dagen fram!
Öfverallt växte skarpskytteföreningar upp, i städerna och
på landsbygden, och man kunde i deras leder få se till
och med en så högt på rangskalan stående som en lands-
höfding. D. v. s. det var Erik Josias Sparre, och som be-
kant var han allt annat än trög och stel och kunde vara
med om litet af hvarje — och äfven en och annan präst.
T. ex. den senare från andra kammaren bekante burleskt
FER 287 ——
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>