- Project Runeberg -  Karl XV och hans tid /
294

(1910) [MARC] Author: Erik Thyselius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. »Folkets pulsar i brand»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ton höll därvid tal för skarpskytteidén, och besvarades hans
tal af Blanche.

Den förre utvecklade, hurusom det varit Engelbrekts anda,
som gifvit oss den tanke, som, genomgående hela vår hi-
storia, ledt Gustaf Vasa, kämpat på Lätzens fält och vid
Helsingborg och som nu eldade skarpskyttarne att ställa
sig i ledet. Välsignelse öfver Engelbrekts tanke, att ett litet
folk uppoffrande och enigt är oöfvervinnerligt.

Blanche förklarade svaret på skålen för skarpskytteidén
redan på förhand afgifvet. Det hade afgifvits den stund,
täckelset drogs från bildstoden och samma klara solstråle,
som föll på hjältens brons, äfven föll på den frivilliga folk-
beväpningens bajonetter, som omhägnade den. Den som
icke trodde på slumpen, utan på en högre makt, som an-
ordnar allt, såge däruti något högre än tillfället. Engelbrekts
bild kunde och borde nämligen ej resas, inan den frivilliga
folkbeväpningen stode färdig att mottaga den. Nu hade fol-
ket mottagit sin hjälte och hälsat den som sig höfdes med
vapen i hand. Vårt centralförsvar skulle vara kring foten
af Engelbrekts stod, och kännande åter sin gamla kraft, skulle
folket kasta ut sin kedja med mångdubblad styrka. Ut med
ringen, oupphörligt ut med ringen, till dess de som voro
utanför densamma blefve kastade tillbaka i hafvets djup!

När skarpskyttesaken inom skilda folkklasser mötte ett
sådant allmänt intresse, hvarom jag i det föregående sökt
ge en antydan, var det icke att undra på, att rörelsen sköt
god fart och snart räknade en betydande anslutning. Medan
enligt en uppgift antalet föreningar lär ha år 1862 uppgått
till 46 och medlemmarnes till 5,310, funnos åren 1864, 1866
och 1867 resp. 174 och 304 föreningar med 20,000-—40,000
man eller därutöfver. Största intresset synes ha förefunnits
i Stockholm och Örebro samt i Värmlands, Skaraborgs och
Göteborgs län.

Redan 1863 hade Stockholms skarpskyttekår anordnat en
prisskjutning, hvartill medlemmar från landets öfriga skarp-
skyttekårer voro välkomna, och med statsunderstöd särskildt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jun 27 23:28:25 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kxvtid/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free