Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. »Folkets pulsar i brand»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
befria sig från Jesusbarnet. Något varaktigt lugn i Europa
kunde ej vinnas, förrän frihetens ängel allestädes segrat öf-
ver despotismens mörka andar. Ett fritt, själfständigt och
mäktigt Polen söder om Östersjön vore för den framtida
jämnvikten i Europa af lika stor betydelse som norr om
densamma ett enigt Skandinavien.
För öfrigt talade Aug. Sohlman, Blanche och P. R. Ters-
meden, Richard Carlén, Uhr, P. Nilsson i Espö och Rosen-
berg från bondeståndet etc. Resolutionsförslaget, som fram-
lades och synnerligen utförligt motiverades af den liberale
riddarhusledamoten Hugo Hamilton (se sid. 292), mynnade
ut i en förklaring, att Polens folk vid landets delning blifvit
behandladt mot all folkrätt och att dess upprepade försök
att återvinna nationell själfständighet vore fullt berättigade,
ett beklagande att Europas öfriga folk ej för längesedan
kommit Polen till hjälp och den allvarligaste förkastelsedom
öfver hvarje försök från någon främmande regering att un-
derstödja Polens öfvermäktiga fiende samt en tillönskan af
den högstes bistånd under striden och af en slutlig seger
och nationell själfständighet.
Som i det föregående å sid 251 0. f. omnämnts, visade sig
med anledning af den italienska frågan hos ständerna vid
1859—60 årens riksdag en benägenhet att åt sig häfda en
rätt att göra sin röst hörd äfven i utrikes politiska angelä-
genheter. Samma tendenser gjorde sig märkbara äfven nu
tre år senare. Och det icke blott med hänsyn till den allt
mer aktuell vordna danska frågan, som ock obestridligen
tenderade att på ett mycket intimt sätt bli hopknuten med
Sveriges viktigaste intressen, utan ock i afseende å den
polska. a
I början på februari 1863 väcktes på riddarhuset af nyss
nämnde A. K. Raab en motion åsyftande att bryta det sed-
vanliga diplomatiska hemlighetsmakeriet, som vore för stän-
derna förödmjukande och kunde för landet bli vådligt. Raab
föreslog nämligen en skrifvelse med en anhållan, att k.
m:t måtte till ständernas kännedom meddela sådana minis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
