Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. »Bort med stånden»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Om enligt en redan länge känd uppgift det är en sanning,
att då lagen bör vara ett uttryck af allmän vilja öfver ett
gemensamt föremål, är en kårs vilja som sådan, lika litet som
den enskilda människans, den som i ett dylikt fall bör komma
i fråga lärer man också medgifva, att den lagstiftande
maktens nuv. fördelning i fyra stånd, med särskilda
korporationsrättigheter och däruppå grundade anspråk, utom det
att den i många fall förorsakar brist på tillräcklig
upplysning vid ärendenas afgörande, synes egentligen vara gjord
blott för bevakandet och bibehållandet af särskilda
intressen, och att den således så mycket som möjligt tyckes
aflägsna den förening till gemensamt nyttiga ändamål, som
bör vara afsikten med god lagstiftning. Utskottet har också
funnit denna teori af erfarenhet bekräftad och har således
ej kunnat undgå att erkänna, att uti ståndsfördelningen låg
större delen af anledningarna till det missförstånd, det
uppehåll och den oordning i ärendenas gång, ändtligen
till de ståndstvister, som så ofta söndrat nationen,
skakat samhällsordningens grundvalar och kullstörtat
statsförfattningen.»
Då ståndsfördelningen alltså vore att betrakta som det
hufvudsakliga felet i landets representation, borde all tanke
på att genom bildande af ett femte stånd tillgodose de
orepresenterades anspråk lämnas å sido.
Den nationalrepresentation, som enligt utskottets
uppfattning, vore önskvärd, skulle fördelas i två kamrar, den
ena vald efter folkmängd, den andra efter viss
bevillningssumma. Den förra skulle äga föreslå lagar, men den efter
bevillning utsedda besluta därom. I beskattningsfrågor voro
däremot rollerna ombytta. Den verkställande makten skulle
endast äga rätt att göra föreställningar mot ett af den
lagstiftande kåren fattadt beslut liksom ock blott att uppskjuta
verkställigheten af de fattade besluten, till dess kamrarna
blifvit genom omval efter viss proportion förnyade.
I sammanhang härmed uppställde ock utskottet som
allmän grundsats, att alla svenska medborgare, som uppfyllde
egenskaperna utaf bofast, oberoende och fullmyndig, borde
utan åtskillnad af stånd, yrken eller lefnadssätt vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
