Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. »Bort med stånden»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Till och med adeln festade med anledning af förslaget.
Den 24 februari eller på en dag, som råkade vara årsdagen
af franska revolutionen 1848, ägde rum å Hotell Fenix adelns
reformbankett, hvartill inbjudan utfärdats af Hugo Hamilton,
Alb. Ehrensvärd, Johan Liljencrantz, David v.
Schultzenheim m. fl. och som bevistades af ungefär ett hundratal.
Samma dag hade G. M. Stjernsvärd å riddarhuset väckt motion
om ett anslag å 10,000 rdr. till en gyllene medborgarekrona
åt De Geer. Motionen afvisades dock genast.
Konstitutionsutskottet, som blifvit så sammansatt att de
ultrakonservativa däri icke fingo majoritet, kom i början
af februari till det resultat att förklara förslaget hvilande till
nästa riksdag, och då måste det bli det och kunde ej af
stånden redan nu förkastas. Såsom kungl. proposition måste
förslaget oförändradt antagas eller förkastas och kunde icke
sönderslitas genom återremiss, och blef icke beroende af
den förseglade sedeln i förstärkta konstitutionsutskottet. Men
äfven om utskottet afstyrkt den kungl. propositionen,
hvarigenom stånden kommit i tillfälle att genast afslå densamma,
så fanns dock en grundlagsföreskrift, att om blott två stånd
beslöte uppskof till nästa riksdag, så skulle ett sådant uppskof
äga rum. Men redan från första stund hade ju borgare- och
bondestånden uttalat sig på ett sådant sätt, att från deras
sida icke något afslag nu hade kunnat förväntas.
Mot utskottets tillstyrkande afgåfvo samtliga prästerliga
utskottsledamöter en ganska rafflande reservation, som
sedan af De Geer upptogs till bemötande å riddarhuset.
Reservationen gick i samma anda som ett enskildt utlåtande, som
afgifvits från ärkebiskopen och en del biskopar m. fl. före
förslagets framläggande. I detsamma hade bl. a.
förekommit den storordiga, betecknande förklaringen att hellre än
att finna sig i den ställning, som i förslaget anvisats kyrkan,
borde kyrkan och dess insiktsfulla och allvarliga tjänare låta
utvisa sig ur staten och åtnöja sig med den tolerans, som
judar och hedningar åtnjöte, öfverlämnande åt staten den
lycksaligheten att vara till utan kyrka och således utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
