Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. »Bort med stånden»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eftertryck och äfven allvar i världen, att den gamla svenska
ståndsrepresentationen vore den enda rätta och förnuftiga
folkrepresentationen eller den enda, som svarade mot sitt
begrepp och ändamål, samt därför ock den enda, som
verkligen förtjänade sitt namn. Alla andra
representationsformer vore mer eller mindre endast tanklösa och
förnuftslösa tillställningar, hvarigenom dessa medborgare sattes i
tillfälle att med sken af lag och rätt votera och besluta om
rättigheter, som icke ägdes af dem själfva, d. v. s. i tillfälle
att (skenbart) lagligen begå uppenbara rättskränkningar eller
brott. En folkförsamling, som konstituerades och handlade
på ett sådant sätt, vore icke stort annat än en (skenbart)
lagligen konstituerad och handlande hop eller församling af
röfvare.
Boström hade börjat sin skrift med att så godt
fullständigt frånkänna både allmänheten och den dåvarande
ministären viljan eller förmågan att grundligt läsa och förstå en
skrift äfvensom klara och rediga begrepp i allmänna stats-
och rättsfrågor. Och han slutade med denna näpna suck:
»Nu då den okunniga mängden har råkat få hand om
staten, så att själfva de högste ämbetsmännen i riket erkänna
sig ledas af henne, nu vill man af pur sinnlig råhet och
tanklöshet helt enkelt bortkasta hela den dyrbara frukt
som blifvit vunnen» (genom en efter hand skeende
utveckling af svenska nationens förnuft eller förnuftiga
medvetande).
Men Boström insåg nog, att det var alldeles omöjligt att
vänta annat än projekt om »vidunderliga missfoster» från
en justitieminister, som hvarken kände till skillnaden mellan
kommuner och korporationer eller stånd eller ens visste
skilja mellan dessa bägge och blotta klasser af medborgare.
Lyckligt nog för svenska folket och riksdagens båda
kamrar har emellertid, om jag inte minnes allt för galet, den
Boströmska skolan, sedan den nya representationsformen
några år varit ett faktum, mäktat förhjälpa densamma upp
ur »de tanklösa och förnuftslösa tillställningarnas» afgrund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
