Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. »Bort med stånden»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
framstående riddarhusledamöter, af hvilka flera antagits vara
säkra motståndare, men som nu läto förstå sin
beredvillighet att antaga förslaget. Bland de tio voro förutom fyra af
reformsällskapets styrelseledamöter Ludvig af Ugglas, J. M.
Björnstjerna, Gillis Bildt, E. Carleson, E. af Klint och F.
Åkerman. Största uppseendet väckte namnen Bildt och
Björnstjerna, det första därför att det ansågs ge vid handen
hvar kungen nu stod. För den som läser härom måste det
onekligen förefalla något sent och något egendomligt, att
först ett par tre veckor före afgörandet skulle erhållas icke
visshet, utan endast en sannolikhet om den personliga
positionen, som intogs af en monark, som hela tiden så
högstämdt prisats och hyllats som »reformkungen», den där
gick i spetsen, som landsfadern, den där skänkte sitt folk
en dyrbar gåfva etc. etc.
Vid tre stora talrikt besökta enskilda möten debatterade
adeln förslaget, hvarvid icke blott De Geer och Gripenstedt
af regeringens medlemmar, utan äfven åtskilliga andra
energiskt talade för och bemötte gjorda invändningar.
Men huru det skulle gå, var omöjligt att på förhand
beräkna. Det kunde hänga på några få röster, och till sist
hade mer än 700 poletter blifvit uttagna till riddarhuset.
I samma mån det afgörande ögonblicket nalkades, ökades
spänningen öfverallt i landet och antogo
opinionsyttringarna till förmån för förslaget en alltmer storartad karaktär.
Rörelsen växte med hvar dag liksom med en naturkrafts
styrka och ryckte med sig äfven de stilla i landene. En
återgång syntes omöjlig.
Ty som det heter i en af de sju »stanzer för dagen»,
hvari den gamle kämpen för frisinnade reformer Orvar
Odd under senare hälften af november gaf form åt
stämningen:
Hvem är, som vägen för den starke spärrar
och hindra vill hans jämna stolta gång?
På hvilket håll stå händelsernas herrar
och hvilken stridssång blir här segersång?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
