Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. »Skandinavismens fata morgana»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
beräkna, att vid hvar fest höllos omkring ett tjog vidlyftiga
tal!»
Dagen efter studenternas intåg skedde på
universitetsgården ett högtidligt öfverlämnande af fyra fanor, som voro
gåfvor från danska kvinnor till de nordiska universitetens
studenter, och det tal, hvarmed den bekante danske
statsmannen professor Henrik Nikolai Clausen öfverlämnade
fanorna, var ett sant oratoriskt praktstycke, som hörde till
den kategori, som Sturzen-Becker benämnde »sidenorationer».
»Det var som ett sista öfverväldigande frodigt och
blomstrande skott på 40-talets vältalighets stam, då Clausen
invigde hvarje särskild fana:
»Du drager över Östersöen til Helligdommen ved Fyris-Aa: »Mindernes
Höisal, Fremtidens Vugge, Aandernes Thing, som Æthöie lukke.» Dig fölge
Held og Hæder.
Du drager över Kattegat til Klippelandet, som var Frihedens förste
Hjemsted i Nord, til Broderlandet med de fælles, de dyrebare Minder, til Kristian
den Fjerdes Stad, til Frederik den Sjettes Höiskole. Dig fölge Held og
Hæder!
Du drager över Öresund til »Eskils stille Stad», til Lundagaardens
Skygger. Tegnérs Digtersol sprider sin Glands över den, og Thomander værner
der i Aandens Rige om Lysets og Frihedens Ret. Dig fölge Held og
Hæder!
Du bliver i vor Midte, ved Nordens sydligste Höiskole. Er det nærmest
vor Sag at nytte de rige aandelige Livskilder i Syd, saa er det ogsaa vor
Sag som aandeligt Dannevirke at skjerme Nordens Aand og Nordens
Modersmaal imod Lokesvigen og alt Lokevæsen fra Syd. Du före os
igjennem Kamp til Seir!»
Julius Clausen gör den reflexionen, att det var sista gången
det officiellt talades så i Danmark.
Senare på dagen var till studenternas ära festföreställning
å Kungl. teatern med prolog af Paludan-Müller, Holbergs
Jeppe paa Bjerget, Bournonvilles La Ventana, dansad af
Juliette och Sofie Price, samt Heibergs vådevill Nei. När —
den icke längre så unga — fru Heiberg inträdde med en
rosett i de skandinaviska färgerna, »frambröt», säger Adolf
Hedin i sin mötesbeskrifning, »en hänförelsens storm, som
trotsar all beskrifning».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
