Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. »Skandinavismens fata morgana»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grefvinnan var, skulle man nästan kunna säga, på en
gång hans mutter Sigbrit och hans Dyveke, — låt vara en
betydligt robust liten dufva och alls icke af det skära poe-
tiska slaget, som man föreställer sig Dyveke och skalderna
och pjäsförfattarne skildra henne. Men äfven den erotiska
smaken är nu en gång så olika och må icke omdisputeras.
Grefvinnan utöfvade, som redan är sagdt, ett mycket stort
inflytande i smått som stort öfver konungen, som i mångt
och mycket var ett stort barn och lät sig behandlas som
sådant. Var än detta hennes inflytande i mycket ingalunda
till godo, så vore det dock orätt att undanhålla, att det ovill-
korligen i somt var till gagn både för konungen och fol-
ket. Så när hon sökte tygla hans olyckliga begär efter starka
drycker eller när hon med sin påverkan understödde hans
folkliga tendenser, och genom detta senare kan hon i viss
mån tillskrifva sig en rätt afsevärd del af förtjänsten af ko-
nungens popularitet.
Så t. ex. hålles det som fullt säkert, att det är hon, som
på Berlings inspiration fick kungen att underskrifva grund-
lagen af den 5 juni 1849, hvilket han endast motvilligt gjorde,
men detta hans tillmötesgående af folkets önskningar bidrog
att lägga en fast och beståndande grund till hans popula-
ritet... Likaså berodde det på hennes påverkan, att kungen,
som senare emellanåt var nära ett återfall till forna tiders ab-
solutistiska tendenser, dock icke lät locka sig in på någon re-
aktionär politik, utan stod fast vid den fria författningen och
vid en verklig, icke skenbar allmän rösträtt. Man skall
ock komma ihåg, att på Frederiks tid var det en rätt om-
tyckt furste= och konungasport ute i Europa att återtaga
frisinnade författningar och bryta försäkringar och löften
till folken. Grefvinnans verk var ju ock den kortlifvade
bondevänliga vänsterministären Rotwitt.
Berling och grefvinnan insågo nämligen mycket väl den
betydelse, en sådan grundlag och en folklig politik öfver
hufvud skulle äga för konungens popularitet. Att hennes
motiv därjämte voro af mera personlig än politisk art, må
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
