Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. »Skandinavismens fata morgana»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Danmark, och vid lämplig tidpunkt borde Danmark, så sam-
mansatt, utgöra en monarki med Sverige och Norge. Men
de anse, att det finnes stora, om än icke oöfvervinneliga
hinder för alla dessa anordningar, och de vilja icke medge,
att franske kejsaren talade med dem härom eller om en
revision af Europas karta 1860. De beklagade Österrikiska
statens farliga tillstånd i följd af dess finansiella bryderier
och tvisterna mellan Wien och Ungern. De erkände svå-
righeten af att återställa en polsk stat och insågo, att Ryss-
land, Preussen och Österrike äro samtliga intresserade af
att hindra det, men de tänkte sig, att Ryssland skulle kunna
skaffa sig ett vederlag öster ut, om det afstode från en del
af sina polska besittningar.
De sade, att svenskarne skulle vara mer ohågade än dan-
skarne för en förening af Danmark med Sverige. De sade,
att finnarne sucka under det ryska oket och utvandra i
betydande antal till Sverige. De anse Ryssland förlamadt
för de tio kommande åren i följd af sitt krig mot England
och Frankrike, sina inre förändringar och sina penningbe-
kymmer. Då prinsen bad viscount Palmerston sätta sig,
var det för att på det mest eftertryckliga och allvarliga sätt
påyrka, att några engelska krigsfartyg eller åtminstone en
enda kanonbåt, om inte flera kunde afvaras, skulle årligen
besöka Östersjön och kryssa där. Han sade, att den engel-
ska flaggan aldrig syntes där, fastän Storbritannien hade
stora kommersiella och politiska intressen på nämnda haf.
Att särskild! för Sverige skulle det vara ett stort stöd, om
ett engelskt krigsfartyg årligen visade sig i de svenska far-
vattnen. Han påstod, att vår marin känner föga eller intet
till Östersjön och att, om det blir ett krig, våra fartyg, som
det hände i sista kriget med Ryssland, äro tvungna att lik-
som trefva sig fram i mörkret; att ryssarne sända krigsfartyg
in i engelska hamnar – hvarför skulle icke då England
sända krigsfartyg in i ryska hamnar? Att vi öfvervaka haf-
ven på andra sidan jordklotet, hvarför skulle vi då icke
öfvervaka ett haf så nära oss som Östersjön; att hvad Sverige
beträffade engelska fartyg skulle bli mottagna på det mest
hjärtliga sätt. Jag svarade, att detta skulle tagas i behörigt
öfvervägande, och som svar på en fråga sade han, att bästa
tiden för en kryssning på Östersjön skulle vara från midten
af juni till slutet af augusti.
Båda trodde, att franske kejsaren var ytterst populär i
Frankrike – men naturligtvis sågo de endast yttre demon-
- 512 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
