- Project Runeberg -  Karl XV och hans tid /
535

(1910) [MARC] Author: Erik Thyselius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. »Skandinavismens fata morgana»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

handlingarna upphörde. Konungen blef då afgjordt af den
åsikt, att en allians borde afslutas, och Manderström ville icke
heller plötsligt afbryta underhandlingarna och underrättade
därför Hamilton den 19 okt., att så snart formaliteterna det
medgåfve, skulle han få fullmakter och instruktioner. Det
lär ha varit Manderströms mening att följande Halls vink
inför representationerna framlägga helt enkelt alliansfördra-
get, utan att af dem begära något beslut eller anslag.

Den 27 oktober hölls ett sammansatt svenskt-norskt stats-
råd, där Manderström redogjorde för de sedan juli med
Danmark bedrifna förhandlingarna och betonade konungens
flera gånger uttalade afsikt att icke tåla något angrepp på
Danmarks icke tyska landsdelar, då sådant innebure en
fara för hela Nordens själfständighet. Han föreslog, att
Hamilton skulle få i uppdrag att underhandla med Hall
om afslutande af ett försvarsförbund på i hufvudsak samma
grundval som resonerats om i augusti. Beslutet blef dock
endast att inhämta norska regeringens förklaring om för-
slaget, och detta gjordes, enligt hvad De Geer öppet er-
känner, endast för att >maskera återtåget». Detta hindrade
dock icke Manderström både förut och senare att tala om
traktaten som något nära förestående. I början af novem-
ber yttrade han till danska sändebudet i Stockholm, Vv.
Scheel-Plessen, att det gällde att försäkra sig om stortingets
samtycke, då konungen icke kunde låta någon norsk soldat
marschera utan stortingets samtycke, men han hoppades
såväl att kunna ordna saken utan något urtima storting
som att snart kraftigare bedrifva underhandlingarna ,. om
alliansen. Ja t. o. m. dagen efter Frederik VII:s död ytt-
rade han både muntligen och skriftligen, att ingenting vore
förändradt i svenska regeringens ställning till allianstraktaten
och att underhandlingarna skulle fortgå.

Vore alltså De Geer och de med honom liktänkande fullt
och fast bestämda för »ett återtåg», så hade hvarken kungen
eller Hamilton ännu lust att våra med därom. De släppte
icke förhoppningen om att kunna genomdrifva alliansen.

— 535 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jun 27 23:28:25 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kxvtid/0539.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free