Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. »Skandinavismens fata morgana»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunna utan tidsförlust ingripa. Beslutet blef, att båda rikenas
regeringar skulle med anledning häraf taga under öfvervä-
gande tjänliga åtgärder i sådant syfte.
På samma dag, den 12 febr., som det afvisande svaret
till Danmark afgick, fann Manderström angeläget, »för att
emellertid än en gång ge den danska regeringen ett oomkull-
kasteligt bevis på sin allvarliga önskan att, såvidt omstän-
digheterna tilläte, vara Danmark till verklig nytta», att i
afsända depescher till Paris, London och S:t Petersburg
framhäfva rättfärdigheten af danskarnes sak och fråga, hvilka
beslut Tysklands senaste mot all folkrätt stridande vålds-
handlingar framkallat från makterna, samt utlofva svensk-
norska regeringens medverkan till hvarje steg, som vore
ägnadt att på ett rättfärdigt och billigt sätt ordna saken.
Men allt under det ganska ståtligt ljudande förbehållet af
de förenade rikenas handlingsfrihet, för den händelse en
för Danmark gynnsam Ööfverenskommelse med makterna
icke kunde träffas, men omständigheterna tilläte kung Karls
regering att med större utsikt till framgång än nu använda
sina resurser. Makterna svarade mycket kyligt och afvi-
sande.
Efter depescherna den 12 februari var det uppenbart, att
de förenade rikena voro aflägsnare från ett krig än någonsin,
och Hamilton tyckes nu ha uppgett allt hopp om att kunna
förskaffa Danmark den önskade aktiva hjälpen. Han fann
ställningen i Köpenhamn outhärdlig och fordrade att få afgå.
Han for från Köpenhamn den 14 febr. och erhöll efter en
kort tids permission sitt afsked samt fick till efterträdare
dåvarande ministern i Konstantinopel O. M. Björnstjerna
(senare utrikesminister, ledamot af första kammaren etc.).
Om Hamilton yttrade Ploug i ett bref vid hans afgång:
>»Om H. är god skandinav eller ej, är svårt att säga. Jag
tror, att han är helstatsman, och så till vida har han ej
alltid gjort gagn, men han är oss uppriktigt tillgifven. Han
har gjort sitt yttersta för alliansen och går nu verkligen
bort, därför att han skäms för sin regering.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
