Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. »Skandinavismens fata morgana»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
under rörelse yttrade: »Ja, måhända har Sverige gått för
långt.> Den andra då han frambar till kung Karl det dan-
ska folkets önskan, som det rätt storartadt hette, att han
skulle gifta bort sin då tolfåriga dotter med den danske
kronprinsen. Kung Karl gaf ögonblickligen på sitt flotta
sätt ett jakande svar. Denna förmälningstanke hade Ploug
uttalat redan sju år förut i sammanhang med ett projekt
att sammanföra arfsrätten till Nordens konungakronor till
detta par. I svenska riksdagen hade också i liknande syfte,
fastän utan framgång 1862 väckts förslag om att ge prinses-
san Lovisa arfsrätt till svenska kronan. Hvad Ploug med
sitt förslag till kung Karl närmast afsåg var väl att något
närma de båda dynastierna, hvilkas inbördes sympatier
torde ha varit ganska ljumma. Åtminstone tyckes icke kung
Karl att döma efter uttalanden, citerade hos Manthey, ha
till en början haft några större sympatier eller högre tan-
kar om kung Kristian IX personligen. De voro ock hvar-
andra så olika.
Samma giftermålstanke i politiskt syfte möter man ock
år 1864 hos bl. a. engelska drottningen.
I Kristiania hade visserligen skandinaviska demonstrationer
ägt rum, och många norska frivillige dragit ut i kriget. Men
det kunde icke råda något tvifvel om, att äfven om natio-
nen i sin helhet hade sympatier för Danmark i dess kamp
mot öfvermakten, den dock ingalunda ville vara med om
några krigiska äfventyrligheter. Stortinget biföll visserligen
regeringsförslagen, men i öfverensstämmelse med hvad de
båda regeringarna förut enats om och meddelat stortinget
under hand, fästes därvid som ett uttryckligt villkor, att en
allians vore afslutad, hvarigenom stridskrafterna på båda
sidor blefve någorlunda motsvarande och den norska han-
deln och sjöfarten skyddad. I formuleringen af stortingets
beslut blef t. o. m. inryckt ett uttalande, riktadt direkt mot
skandinavismen, nämligen af det innehåll, att det stora flerta-
let af det norska folket säkerligen icke önskade någon närmare
politisk förbindelse mellan de förenade rikena och Danmark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
