Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. Kung Karl som personlighet. — Intressen och vanor. — I familje- och hofkretsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dig, huru jag tänker mig saken. När jag blir kung en gång,
vill jag göra de dugligaste män, jag finner, till landshöfdingar;
dessa skola nämna de dugligaste män under sig, och så
skall riket bli väl styrdt eller hur?»
»Ers höghet går uppifrån och ned. Man kan dock äfven
gå i omvänd ordning. Kommunerna välja till sin förvalt-
ning sina bästa män; länen välja sina länsting och dessa
sina länsnämnder. Riket väljer riksdagen. Så blir statens
förvaltning byggd på själfstyrelsens eller, om man så vill,
på republikansk grund.»
»Må vara, men ser du, mitt system är dock säkrare och
bättre.»
Man talade rätt länge härom, men hvar och en vidblef
sin mening, utan att ens något moln af missnöje märktes.
Prinsen öfvergick till militärväsendet. Indelningsverket
var hans Ögonsten; det var en mönsterinstitution ur både
borgerlig och militär synpunkt.
»Och – ser du – jag ämnar ej stanna därvid, jag vill
ställa äfven artilleriet på indelning.»
Hedlund invände: »Må så vara, men om ers höghet
vill saken, undvik namnet» – hvarvid prinsen slog honom
på axeln och utropade:
»Ett förbannadt godt råd!»
Äfven skandinavismen kom på tal, och prinsen som var
mycket varm därför, förklarade:
»Men icke vill jag bli kung i Danmark; jag vill det ej,
äfven om det erbjödes mig.»
»Saken möter ju också många svårigheter, och mig synes
en skandinavisk förening näppeligen kunna komma till stånd
annat än som federativ republik, men denna tid är, såsom
ers höghet väl inser, mycket aflägsen.»
Prinsen studsade ett ögonblick, men öfverenskommelsen
hade varit, att ett fullt uppriktigt tal skulle föras, och den
hölls ärligt. Man åtskildes i största vänlighet från prinsens sida.
Och det dröjde ej länge, innan kallelsen upprepades.
Den tillkallade infann sig på slaget kl. 4 e. m., men prin-
sen var ute och åkte. Efter en halftimme gick Hedlund sin
väg, men det vållade ingen anstöt, utan prinsen var nästa
dag, då han ej lät vänta på sig, lika vänlig.
Samtalet rörde sig nu om proletariatet, hvars grund prin-
sen trodde ligga i hemmansklyfningen och öfverbefolkningen,
en åsikt som på det lifligaste motsades. Och prinsen lyss-
nade uppmärksamt till motskälen.
- 625 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
