Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. Drottning Lovisa som personlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
något klumpiga gestikulation, jag under läsningen då och
då låtit komma mig till last, återge denna på ett oemotståndligt,
men hjärtans harmlöst sätt.»
I denna mottaglighet för Holberg har man måhända att
spåra något inflytande från den holländska extraktionen
och miljön under uppväxtåren. Något holländskt var väl
ock kanhända det skämtlynne, som framlyser i efterföljande
epistel på vers, hämtad ur nyss antydda veckotidning. Man
får därjämte en påminnelse om den omtalade kungl. smaken
för stadiga anrättningar.
Episteln i fråga hade varit förseglad med drottningens
privata sigill, som bar devisen: »Faites bien, laissez dire».
Omkring sigillet hade hon skrifvit: »Den som blir ond, får
icke läsa, hvad som står innanför.»
Utanskriften var:
Ödmjukt klagomål
Mot potatis, rofvor, kål,
Slutande med denna bön
Så rörande, så skön!
Que dieu nous fasse la grâce de digérer
Ce que nous venons de si bien manger.
Inuti lästes följande middagsbeskrifning:
middagen den 3:dje – 1863.
Primo åto vi potäter,
Så kom dolma med kål!
Mera rotsaker man äter:
Rofvorna man också tål!
Lingonpäron sluta målet.
Allting smakligt! Blott man tål’et.
Jag vill icke maten klandra!
Men nog tror jag, att man lätt
Kan till sina fäder vandra,
Om af detta man blir mätt,
En reträtt blir fast besluten
Och då saknas ej saluten!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
