Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. Kung Karl i konstnärskretsar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som spegla en jämnblå himmel. (»Lyckligast äro för kungen
motiven ur våra barrskogar med stora stenar, vattenkärr
m. m.», yttrar Boklund i sin dagbok.) »Han målade raskt
med käck pänsel och var ingen vän af att hålla länge på
med en och samma tafla, ej heller att söka öfvervinnä allt-
för stora svårigheter. Lätta motiv tog han helst för sig –
björkar undvek han såsom svåra att behandla
[1], och himlarna
voro för honom som för de flesta dilettanter taflans kinkigaste
parti.
Han målade i klar, hård kolorit med en mera kraftig än
fin naturuppfattning. En och annan af hans äldre taflor
närmar sig i tekniken Palms framställningssätt – på den
till akademien skänkta utsikten af Upsala, där både luften
och träden påminna om Palm, saknas ej ens dennes typiska
staffagefigurer i röda tröjor.
Framsteg i naturiakttagelsen äro märkbara i hans senare
arbeten, äfven om man också där finner hans blick för landskapets
finare toner, för stämningens mera känsliga skiftningar
föga utbildad.»
Med Malmström bedref han ibland ett slags rätt
egendomligt samarbete. Malmström gjorde kompositionen,
kungen målade landskapet, hvarpå Malmström sedan insatte
figurerna på deras bestämda platser. Så t. ex. var fallet
med den med bådas namn signerade taflan »St. Sigfrid
predikar kristendomen». Äfven i kungens sista tafla »Vid
skogsbäcken» (se vidstående illustration) insatte Malmström
de lekande barnen.
<image>»Vid skogsbäcken.»</image>
»Vid skogsbäcken.» Kung Karls sista tafla.
Ett annat slags samarbete var det, när han utan vidare
och utan att ens underrätta konstnären tog och målade
öfver på Winges tafla »Hjalmar tager afsked af Orvar Odd
efter Samsöslaget» en sårad viking, som med eller utan fog
af kungen befanns icke göra sig så väl i taflan.
Kung Karl ställde icke ogärna ut, och under årens lopp
blefvo flera af hans pänsels alster synliga på utställningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
