Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XV. 1860-talets Sverige och Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Att något sådant då icke kom i fråga, berodde helt visst
icke oväsentligt därpå, att den tidens stockholmare i all-
mänhet voro ett förnöjsamt och harmlöst släkte – kanske
väl naivt förnöjsamt – samt alls icke blaseradt. Men där-
jämte roade de sig ock ganska tappert, både öfverklass,
medelklass och underklass, och läto sannerligen icke heller
gärna festhumöret alltför ihållande grumlas af några obe-
hagliga saker. Åtskilligt af hvad som i våra dagar på sina
håll helt visst verkar mycket irriterande och otrefligt voro
ock stockholmarna liksom svenskarne öfverhufvud kvitt.
Några nykterhets- och sociala frågors allvar mängde icke
in några bittra droppar i festpokalen. Första »striken» –
ordet och saken voro då så främmande, att man skref det
med engelsk stafning – inträffade så sent som sommaren
1869, då 350 à 400 murare nedlade arbetet vid Inedals hvitbets-
sockerfabrik invid Grubbens Gärde. Orsaken var en löne-
nedpressning från 10,50 till 8 rdr pr 1,000 tegel, hvilket
skulle motsvara en dagsförtjänst af högst 1,50. De strejkan-
des mötes- och öfverläggningsplats var vid Karl XV:s port.
Två år förut hade den tidens beskedliga, från Danmark ut-
gående arbetareföreningsrörelse ledt till bildande af Stock-
holms arbetarförening. Första dagens kontingent uppgick
till 17 arbetare, de flesta smeder, och gjutare. Under på-
verkan af 1848 års idéer hade visserligen F. T. Borg och
andra dåtida demokrater på sin tid fått till stånd en något
socialistiskt färgad arbetareförening i Stockholm, men den
hade för länge sedan gått till en bättre värld. Men hvar-
ken denna nya rörelse eller det första nordiska arbetarmö-
tet i Stockholm i juli 1870 – 524 deltagare, däraf 476 från
Sverige – kunde gärna utgöra något ämne till obehag och
oro.
Till en skånsk jordfråga af rätt betänklig art visade sig
visserligen några ansatser i den af korpral Tullberg ledda
rörelsen 1867-69 bland provinsens frälsebönder. Saken
väckte stort uppseende, var före i riksdagen och förledde
de lokala myndigheterna till ett hufvudlöst och summariskt
- 802 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
