Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. De skilda stammarnes tidehvarf, till år 1157 - 2. Warägernas välde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sasom de ryska krönikorna kalla dem, Warägerna, fördrefvos,
och landets innevånare försökte grunda en sjelfständig styrelse.
Men folkelementen voro alltför mycket olika och spridda.
Der-för sände man bud till Warägernas eget land, Sverige, och
inkallade derifrån trenne bröder att styra landet. Dessa bröder
kallas i de ryska krönikorna: Rurik, Sineus och Truvor. De
anlände med ett stort följe och grundlade år 862 de Wcirägiska
Iiyssarnes rike, som fick sitt namn efter de nya herskarne
(Roos, Ruotsi) och hvaraf det nuvarande ryska riket uppstått.
I början bestod större delen af detta rike af Finnar (tschuder);
ty Rurik hade. sitt område vid Wolchow i Tavasternas CJämernas)
land, Sineus vid Bjelo-Osero och bland Wepserna, Truvor uti Isborsk,
söder om Peipus-sjön vid Esternas gräns. Men sedan de yngre
bröderna dött, flyttade Rurik styrelsens säte till Novgorod, och då
sedermera riket allt mer utvidgades åt söder, blef det i samma
mon helt och hållet slaviskt. Sjelfva den regerande slägten
och dess krigiska följe förblef dock länge skandinavisk, och
de finska undersåtarne synas varit i fullkomligt lika anseende,
som slaverna. Ruriks son Igor, i början under sin frände
öleg’s förmyndarskap (879—912) och sedan såsom myndig
(912—945), efter honom hans son Sviatoslaiv (945—972) och
derefter åter dennes son Wlaäimir den store (972—1015)
innehade efter hvarandra regeringen med biträde af Warägernas
krigarkast; men på deras tåg till Konstantinopel och andra
orter medföljde såväl slaviska, som finska skaror. Någon del af
Tscheremisserna i öster (vid trakterna af Rostow) och någon
del af Esterna i vester synas äfven hafva hört till dessa
regen-ters område, och Wladimirs son Jaroslaiv (1015—1054) anlade
i Estland slottet Jurjeiv eller det nuvarande Dorpat (år 1030).
Sistnämnde regent, som var förmäld med svenske konungen
Olof Skötkonungs dotter Ingegerd, gaf åt sin gemål till
morgon-gåfva Ladoga stad och län, och häraf anser’ man, att detta
landskaps namn Ingermanlancl (Inkerin maa) har sin
härledning. Men rikets medelpunkt hade redan dragit sig till Iview,
och det finska området begynto„ blifva åt sidan. När således
ryska riket efter Jaroslaws död sönderföll i smärre
fursten-dömen, blef uti dem det slaviska elementet nu det allena
herskande.
Under detta sakernas nya skick tillföll omsorgen om de
finska stammarnes angelägenheter Novgorod ensamt. Denna
n;ri’1r<*G by
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
