Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska eröfringens tidehvarf, 1157—1323 - 3. Korstågen till Liffland och Estland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
korståg, som nu hade till mål Ösels eröfring. Om sommaren 1222
landade Valdemar der med en väldig krigshär, begynte
uppbygga ett slott och bestod en svår strid med öboerna. Efter
konungens afresa intogo dock dessa slottet och jämnade det
med jorden.
Denna lysande seger tände på nytt upprorets låga bland
fasta landets Ester. Presterna och de andra främlingarne
antingen dödades eller togos till fånga, de flesta slott intogos
och en rysk här, som blifvit kallad till hjelp, begynte i
förening med infödingarne belägra Reval. Vid samma tid (år
1223) hade Valdemar i eget land fallit i sina fienders händer,
och då var det äfven slut med Danmarks korta glansperiod.
Men Esternas frihetskamp fick ej något lyckligt slut.
Rys-sarne öfvergåfvo dem åter och biskopen i Riga med sina
korsriddare lyckades slutligen att kufva upproret. Just vid
denna tid besökte påflige legaten Vilhelm (sedermera
kardinal-biskopen af Sabina) dessa länder, för att ordna deras kyrkliga
och politiska angelägenheter, och uppmanade på samma gång
till ett slutligt underkufvande af Ösel. Till följd deraf gjordes
nu från Riga i Januari 1227 ett stort korståg öfver isen- till
Ösel, hvars innebyggare ändtligen tvungos att antaga
kristendomen. Sjelfva Reval och hela det danska området kom
samma år för en tid i Svärdsordens besittning; men dereftcr
gjordes den öfverenskommelse, att de nordliga Esterna (det nu
varande Estland) gåfvos åt Danskarne, men Ösel och de
sydliga Esterna (norra delen af nu varande Liftland) blef under
Svärdsorden. I hvardera området råkade befolkningen i ett
tungt slafveri, som alltsedan har tryckt densamma i 600 år.
Livernas och Letternas öde var ej stort bättre; men de
förstnämnda hafva under tidernas lopp helt och hållet uppgått
i de senare. Äfven Kurerna nödgades år 1230 och 1231
emottaga kristendomens ok. Äfven för dem hade frälsningens
religion endast slafveri och nationel undergång till följd, och
af hela folket finnes nu ej mera qvar, än några tusen personer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
