Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Reformationstiden, 1523—1617 - 5. Johan III:s regering, 1568—1592
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
érSfrades af en partigängare Roponitm, som med sin
röfvare-hop egentligen icke erkände något rikes öfverhöghet, men med
sina ströftåg oroade norra delarne af Savolaks.
Äfven vid Finska vikens kuster drogo ännu stundom
ryska lodjor från trakterna af Nöteborg. Emot denna
Inger-manlands hufvudort beslöt De la Gardie om hösten 1582 att
företaga en stormning. Hans ärorika bragder skulle nu fått
sin slutliga fulländning, om Nevafloden nu hade blifvit
inför-lifvad med det svenska väldet, såsom Torkel Knutsson tre
århundraden tidigare hade haft för afsigt. Men denna enda
gång ådagalade ej herr Pontus samma snabbhet, som eljest
var hans vana. Den 11 September anlände dit en finsk här
under Herman Fleming, Arvid Tavast och Arvid Stålarm;
men dessa fingo en månads tid invänta De la Gardies ankomst.
Soldaterna, hvilka ledo brist, yrkade på stormning, och den 8
Oktober begynte en häftig strid, hvarunder de stormande i
början bemägtigade sig slottets vestra hörn, men likväl
slutligen blefvo tillbakaslagna. Strax derpå fick slottet
undsättning, och när De la Gardie slutligen hann fram, var intet
annat att göra, än att tänka på återtåg. A hvardera sidan
var behofvet af fred ’ganska känbart. I Augusti 1583
sam-mankommo fredsunderhandlarne vid mynningen af Pliussa nära
Narva. Men då konung Johan ej ville afstå från södra
Inger-manlandoch titeln “Shelonski Pjätin", kunde endast en treårig
vaperihvila åstadkommas, hvilken likväl sedermera förnyades på
fyra år. Under dessa fredsunderhandlingar träffades Sverige
af den olycka, att Pontus de la Gardie vådligen omkom i
floden Narova, 1585.
Låtom oss härunder för en stund betrakta Finlands inre
tillstånd midt under bullret af dessa strider. Men då vi
der-vid komma att i rikt mått ’erfara de mörka sidorna af Johans
regering, så böra vi dock komma ihog, att kriget, från hvilket
de flesta lidandena ledde sitt upphof, varit omöjligt att
undvika, och att öfriga sociala missförhållanden voro till stor del
ett arf från förgångna tider. Redan år 1572 yttrar Juusten
i sitt cirkulär till presterskapet, att allt sedan Danskarne
förjagades ur landet, hade man ej haft så olyckliga och krigiska
tider. Han påpekar fiendernas plundringståg, pestens och
epidemiernas härjningar, samt ytterligare allt det betryck, som
bönderna hvarje dag fingo lida i sina egna hem. Under krigets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
