Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Reformationstiden, 1523—1617 - 7. Karl IX:s regering och Jakob de la Gardie’s krig, 1600—1617
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Äfveu vid de finska gränserna hade härunder striden
pågått, ehuru ined mindre krigsstyrka. Om sommaren 1614
slog Hans Mmik till Fulkkila ryssarne vid Uukuniemi, efter
hvilken seger innevånarne i Olonetz lofvade underdånighet.
Likaså egde mindre skärmytslingar rum i Kajana län och
Lappland, hvilka slutades dermed, att en särskild gränsfred
ingicks emellan Kajana fäste och Solovetska klostret (1614).
Mellan sjelfva rikena fortsattes kriget ännu ett par år; det
aftog blott smånmgom och afslöts ändtligen med ett högtidligt
fredsslut i Stolbova (en by emellan Ladoga och Tichvin) den
27 Februari 1617. Denna fred har varaktigt förändrat
Finlands nationella gränser, och förtjenar på grund deraf att vara .
utgångspunkten för ett nytt tidehvarf. Åt Ryssland återgåfvos
Novgorods stad och län, samt städerna Audova och’ Ladoga;
men Ingermanland ända till Lava-ån, hela Karelen eller
Kex-holms län till Wariskivi, samt fästniugarne Ivangorod, Jaama,
Koporie, Nöteborg och Ivgxholm kommo under Sverige.
Finlands vinst af denna - fred är ögonskenlig. Det som
Nöte-borgska freden tre sekler tidigare lemnat halfgjordt, var nu
slutligen fullbordadt, och åt Finland var en stark förmur
för-värfvad, hvilken sedan under loppet af ett århundrade
någorlunda skyddade det mot fiendernas härjningar. Men denna
vinst hade i sjelfva verket Finlands tappre söner dyrt köpt
med sitt blod och sin egendom. Vid gränsens uppgående
mötte ännu många svårigheter, emedan Sverige ville liafva
äfven Repolatrakterna till sitt område, hvarpå ryssarne dock
icke gingo in. Först 1621 förliktes man äfven rörande dessa
ställen om den gräns, som ännu i dag skiljer Finlands och
Rysslands områden.
Gustaf Adolfs inre regeringsåtgärder, äfven från de första
åren af hans regering, föra vi till följande period, dit de i
anseende till sin beskaffenhet närmast höra. I Sveriges
förvaltning. hadc på denna tid en ny ordning småningom stadgat
sig. hvilken närmare förenade styrelsens alla grenar kring en
medelpunkt och på detta sätt gjorde slut på de skilda
landskapens förra sär-ställning. Denna förändring medförde
otvif-velaktigt en förbättring äfven i Finlands förvaltning, och
näst-följande tidehvarf är derför i många ufseenden ett glädjande
tidskifte i detta lands historia. Men den omständigheten, att
den sig allt mera stadgande centrala styrelsen befann sig i ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
