Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Den svenska magtperioden, 1617—1721 - Första Afdelningen. Början och utvecklingen af Sveriges magt, 1617—1660 - 1. Finlands inre förvaltning under Gustaf II Adolfs regering, 1611—1632
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
V. Den svenska magtperioden,
1617—1721.
——
JFörsta afdelningen.
Början och utvecklingen af Sveriges magt.
1617-1660.
1. Finlands inre förvaltning: under Gustaf II Adolfs regering:,
1611—1682.
Vi hafva redan nämnt, hurusom efter Karl IX:s död hans
äldste son, Gustaf Adolf, mottog regeringen. I sitt testamente
hade den aflidne konuugen ännu en gång öfverlemnat ’till
ständernas fria val, om de ville taga till konung hertig Johan
(Sigismunds halfbror), hvars större rätt till kronan städse
blifvit erkänd. Men på riksdagen i Nyköping i December
1611 hade såväl Johan sjelf förnyat sin afsägelse, som ock
nationen vidblifvit sina till Gustaf Adolfs förmon afgifna löften.
Den unge fursten hade då först fylt sitt sjuttonde år, och
rikets farliga ställning syntes påkalla en mogen mans hela
kraftfulla förmåga. Men förtroendet till hans duglighet var
redan så stort, att de i testamentet tillförordnade förmyndarne
genast öfverlemnade hela regeringen i hans händer. Härigenom
ville man på förhand visa Sigismund, att för honom och hans
efterkommande ej längre fans någon ledig plats på den svenska
tronen. Men tillika var det en uppmuntran för den unge
konungen, att i verk och gerning visa sig såsom en värdig
arftagare af Vasanamnet. Detta sitt värf har Gustaf II Adolf
såväl i sin inre förvaltning, som i sin yttre politik uppfylt på
ett sätt, som ptvifvelaktigt gör honom till Sveriges störste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
