Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Den svenska magtperioden, 1617—1721 - Första Afdelningen. Början och utvecklingen af Sveriges magt, 1617—1660 - 1. Finlands inre förvaltning under Gustaf II Adolfs regering, 1611—1632
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och rådjur. Följande sommar begaf han sig åter till
krigsskådeplatsen, der den förut omtalade belägringen af Pskow
företogs. Men derpå följande vinter ville han åter egna åt
omsorger om Finland, och i denna afsigt sammankallade han
genom öppet bref, daterad t i Narva den 1 November 1615,
Finlands ständer att sammanträda i Helsingfors första dagarne
af Januari. I kallelsen uppräknas: alla adelsmän, som uppnått
myndig ålder; biskopen samt tvenne medlemmar {^domkapitlet
och en prest från hvarje härad; ryttmästarne och befälhafvarne
öfver fotfolket, samt en af underbefälet och två man af
manskapet; en borgmästare, en ^ rådinan och en borgare från hvarje
stad; slutligen två bönder från hvarje härad. Man ser häraf,
att representationen ännu på denna tid ej var närmare bestämd.
Sålunda borde t. ex. adeln infinna sig mangrant, nämligen alla,
som ej af krigstjenst voro hindrade att närvara. Dessutom
skulle äfven från det öfriga krigsfolket sändas representanter;
men dessa bägge klasser räknades i sjelfva verket till ett och
samma stånd, såsom sedermera äfven närmare faststäldes i
Sveriges första Riksdagsordning, som utkom följande år (1617).
Anmärkningsvärd är för öfrigt den korta tid, riksdagarne på
dessa tider voro samlade. Sedan konungen från Narva som
utgångspunkt hade besigtigat fästningarne i Ingermanland och
småningom öfver Viborg ankommit till Hélsingsfors, öppnade
han ständerförsamlingen med ett långt tal, uti hvilket han
berörde den då varande politiska ställningen i förhållande till
Ryssland och Polen. Med anledning häraf fordrade man
ständernas utlåtande om medlen till att betrygga riket mot
Sigis-munds stämplingar och ryssarnes fiendtligheter och begärde
deras samtycke till en ny gärd för soldaternas underhåll, samt
stadfästelse på den nya hållskjutsstadga, som under, föregående
år blifvit utfärdad. Om ständernas öfverläggningar hafva vi
inga underrättelser; men redan den 2 Februari underskrefs
deras beslut, deri de säga sig noggrant hafva öfvervägt
konungens framställningar, till hvilka de nu gåfvo sitt bifall.
Nyssnämnde “Landttågsgärd“ beviljades blott för det löpande året,
men har sedermera blifvit en stadigvarande post uti
uppbörden, ej blott i Finland, utan äfven i hela Sveriges rike.
Men de svenska ständernas bifall söktes dock äfven genom
skilda landskapsförsamlingar och Finlands representanter i
Helsingfors skrefvo nu till svenskarne ett långt uppinaningsbref.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
