Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Den svenska magtperioden, 1617—1721 - Första Afdelningen. Början och utvecklingen af Sveriges magt, 1617—1660 - 2. Det stora tyska kriget, 1630—1648
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kommit i fält, gjorde de manligt sin skyldighet och i sina
enkla kläder, som hade föga uniformsmässigt i sig, slugo de
uti oräkneliga drabbningar sina ståtligt utrustade fiender på
flykten. Krigstukten var i Gustaf Adolfs armé bragt till ■
höjden af fulländning. Konungen tålde ej ens i fiendeland
några våldsbragder, likaså litet som han i sitt eget läger tillät
ett tygellöst lif. Det var en gudfrukt ig armé under en
gud-fruktig fältherres fana, enkom skapad till protestantismens
förkämpe i Europa.
Det stora religionskriget emellan påfveväldet och
protestantismen hade redan under flere årtionden blifvit förbcredt;
nu hade det slutligen blifvit en europeisk angelägenhet, som
drog alla vestra Europas stater och samhällsförhållanden med
i sin hvirfvel. I spetsen för katolicismen stod huset
Habs-burg i Spanien och Ösferrike, hvilket hade gjort till sin
uppgift att under katolicismens skydd grundlägga en
universalmonarki. Men från den sociala och religiösa frihetens sida
hade redan tidigt ett häftigt motstånd gjorts mot Habsburgarues
planer. Redan mer än ett halft sekel hade de protestantiska
Nederländerna fört krig emot Spanien, och äfven flere af
Finlands mest framstående krigare, såsom Jakob de la Gardie,
Gustaf Horn och andra, hade under detta krig gjort sina första
lärospån under den berömde prinsen af Oranien. I början
hade det protestantiska England varit Nederländernas bästa
bundsförvandt; men då i detta land det borgerliga kriget
utbröt, blef det förhindradt att vidare befatta sig med
kontinentens angelägenheter. Frankrike deremot, som bragt
religions-partierna i eget land till stillhet, var af politiska skäl benäget
att träda i vägen för Habsburgarnes hersklystnad, öch, ehuru
sjelft katolskt, likväl understöda protestanterna i deras strid
för friheten. I Ungern hade Gabriel Bethlen och senare
Rakoczy höjt frihetens baner emot Österrike, och samma
fri-hetsanda hade i Böhmen år 1618 framkallat det ryktbara
uppror, med hvilket det trettioåriga kriget i Tyskland tog sin
början. I sistnämnda land stodo i detta ögonblick de båda
religionspartiema beredda till en afgörande kamp: i söder den
heliga ligan under Baijerns beskydd och Österrikes regenter,
som ville förnya kejsarnes forna magt; i norr deremot de
protestantiska furstarne och städerne, hvilka voro beslutna att
försvara sin frihet, men genom ömsesidig afund skadade den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
