Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Den svenska magtperioden, 1617—1721 - Första Afdelningen. Början och utvecklingen af Sveriges magt, 1617—1660 - 5. En blick på det finska samhället vid midten af 17:de seklet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svenska språket, såsom vi redan förut hafva ådagalagt, ehuru
latinet var sjelfva lärdomsspråket. Allt detta skulle kunnat
synas någorlunda billigt och opartiskt, om man hade dragit
lika mycken försorg om kunskapen i finskan, isynnerhet
beträffande landets egna embetsmän. Finska språkets • betydelse
för landet var likväl så stor, att man ej kunde anse dess
kännedom helt och hållet oumbärlig • för detta lands tjenstemän;
men man sände dock hit blott alltför ofta, såväl till högre
som lägre embeten. män, hvilka ej förstodo landets språk. Det
är äfven naturligt, att finska språkets tillvaro betraktades såsom
ett slags missförhållande i staten, hvilket man ej alltid
ihog-kom att taga med i beräkningen. Men det förtjenar likväl
omnämnas, att till landet inflyttade svenskar synas med
någorlunda lätthet hafva lärt sig landets språk. Sjelfva Pehr Brahe
synes hafva lärt sig finskan, och Eskil Petrseus införlifvadé sig
så fullständigt med detta språk, att han kunde handhafva
ledningen af bibelöfversättningen. Just detta öfversättningsarbete
är för finska språkets odling en af den svenska regeringens
förtjenstfullaste åtgärder inom denna period. Äfven lagens
öfversättning till finskan, som redan flere gånger förut (1548
och 1602) var påbegynt, försökte regeringen åter bringa i gång.
Magister Abraham KoUanius (sedermera underlagman i Karelen)
erhöll i uppdrag att under hofrättens inseende verkställa detta
arbete, år 1645—1648. Men arbetets tryckning blef äfven
denna gång hvilande, emedan en tillsatt granskningskomité
be-tviflade öfversättningens duglighet, och fråga dessutom hade
blifvit väckt, att i stället för Kristoffers landslag en ny rikslag
skulle ombesörjas. Om öfversättningen af kungl. förordningar
hade alltid någon försorg blifvit dragen; men år 1655 tillsattes för
detta ändamål en särskild translator, professorn vid Universitetet
Erik Jusfander. Dessa åtgärder vitna om regeringens
billig-hetskänsla, , men de sträckte sig icke längre, än till de
oundvikligaste behof. För öfrigt var sakens verkliga gång den,
att finskan allt mer och mer blef skjuten åt sidan i bredd
med svenskan. Allt efter som latinet utträngdes ur skolan,
steg svenskan, icke finskan, i dess ställe, och i de bildades
samlefnad begynte likaså det svenska riksspråket allt mera
utbreda sig.
I folkets sociala ställning försökte man otvifveluktigt under
denna period införa många förbättringar. Men adelns växande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
