- Project Runeberg -  Finlands historia från den äldsta tiden intill våra dagar /
286

(1874) [MARC] Author: Sakari Yrjö-Koskinen Translator: Rafael Hertzberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Den svenska magtperioden, 1617—1721 - Andra Afdelningen. Fortsättningen och slutet af Sveriges magtperiod, 1660—1721 - 6. Karl XI:s regering, 1660—1697

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fortsättningen och slutet af Sveriges magtperiod.
1660-1721.

6. Karl XI:s regering1, 1660—1697.

Karl X:s hastiga död hade plötsligt åstadkommit en stor
förändring såväl i Sveriges utländska politik, som i rikets inre
angelägenheter. Såsom redan i det föregående är omtaladt,
åstadkoms åter en allmän och för Sverige mycket förmonlig
fred. Men å andra sidan åter var den man borta, som hade
kunnat begagna sig af denna hvilotid till undanrödjande af de
inre missförhållandena, och till följd af tronföljarens, Karl XI:s,
minderårighet råkade regeringen åter i aristokratiens händer.
I sitt testamente hade Karl Gustaf förordnat en dylik
förmyndareregering, som den, hvilken fört regeringen under Kristinas
minderårighet, likväl med den skilnad, att enkedrottningen
erhöll ordförandeskapet och tvenne röster. En vigtigare
bestämning i testamentet var den, som tilldelade marskembetet
och andra platsen i förmyndarestyrelsen åt den aflidne
konungens broder, Adolf Johan; ty nämnde hertig, hvars envisa och
häftiga karaktär äfven eljest icke framkallade förtroende, stod
egentligen utanför landets adel och kunde derför icke, enligt
lagens bokstaf, vara medlem i förmyndarrådet. Men konungen,
som med misstro och bekymmer hade betänkt adelns växande
magt, synes hafva velat i sjelfva förmyndarrådet befästa den
regerande ättens fördel. Af samma orsak hade till rikskansler
blifvit utnämnd grefve Magnus Gabriel Be la Ganlie, “laiska
Jaakko’s“ son, som var gift med Karl X:s syster och sålunda
hörde till det kungliga barnets närmaste slägtingar. Äfven på
sina reduktionsplaner hade konungen tänkt, i det han till riks-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:59:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyfihist/0288.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free