Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Den svenska magtperioden, 1617—1721 - Andra Afdelningen. Fortsättningen och slutet af Sveriges magtperiod, 1660—1721 - 8. Stora ofreden. Finlands eröfring, 1710—1714
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
endast öfverste Stjeruschantz ilade med 5UU man till
Karjan-joki bro, men kastades tillbaka efter ett envist motstånd.
Tidigt om morgonen den 28 Augusti 1713 inryckte ryssarne i
Finlands hufvudstad. De funno staden fullständigt utrymd;
dagen förut hade universitetet och embetsverken samt hela
befolkningen lemnat staden för att rädda sitt lif oeh en del
af sin egendom öfver hafvet till Aland eller Sverige. Till
och med på landsbygden stodo byarne folktomma; endast
boskapen hade under den hastiga flykten blifvit qvarlemnad.
Apraxin utfärdade derför en allmän kungörelse till Finlands
innevånare och uppmanade dem att i fred återvända till sina
boningar och utlofvade i sådan händelse fullständig säkerhet.
Den 3 September tågade fienden tillbaka åt Nyland oeh czaren
begaf sig öfver Helsingfors åter till Kronstadt. Men Finlands
eröfring syntes redan helt viss, och ej ens nu athördes några
allvarliga undsättningsplaner från svenska sidan.
De finska flyktingarnes klagomål i Stockholm, isynnerhet
biskop Gezelii ihärdiga förebråelser, hade vid denna tid
slutligen utverkat så. mycket, att Lybeeker under loppet af Augusti
kallades till Stockholm och befälet uppdrogs under tiden åt
Karl Armfelt. Men den hjelpsändning, som länge var utlofvad
afhördes ännu ieke. Då uppbröt Apraxin från Helsingfors
den 20 Sept. oeh intog den 25 Tavastehus. Finska armén,
som hade stått i Mierola, retirerade till Pälkäne kyrka oeh
försökte befästa sin ställning bakom Kostia fors. Fienden
följde honom tätt i spåren oeh begynte uppföra sina
förskans-ningar söder om strömmen. Men då Apraxin fann öfvergången
härstädes omöjlig, lät han vid Mallasvesi stränder bygga
flottbroar och sände på dessa den 6 Oktober om morgonen en del
af sin här under Galitsin oeh Buturlin att kringgå finnarnes •
ställning. Då skyndade Armfelt sjelf med sitt infanteri emot
dessa till landstigningsplatsen oeh lyckades först slå dem tillbaka;
men slutligen nödgades han dock vika för öfvermagten. Under
tiden hade generalmajor Reinhold Johan de la Rarre, som
qvarstannade för att försvara befästningarna, utstått ett tre
timmars anfall. Men då ställningen redan var kringgången,
nödgades hela armén med sådan skyndsamhet draga sig tillbaka,
att dess skilda afdelningar spriddes oeh hela regementen, såsom
Savolaks och Tavastlands infanteri, deserterade till sina
hemorter. En del af den sprängda hären förde De la Barre och
Digitiz ? y Micro ft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
