Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Svenska väldets sista period, 1721—1809 - Förra Afdelningen. Ständer-regeringen, 1721—1771 - 1. Finlands återförkofran efter Stora ofreden, 1721—1738
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vi hafva i det föregående sett, att Peter den store
redan i första början af sin eröfring afskilde sydöstra delen
af Finland från det öfriga landet, så att den i Åbo tillsatta
interims-regeringen .var inskränkt till vestra sidan om
Kymmene-elf. Det är troligt, att czarens första afsigt hade varit att
dittills utsträcka förposterna för sin hufvudstad och sålunda
införlifva med det ryska riket ej blott östra stranden
afKyin-mene-elf, utan äfven norra Karelen och Savolaks. Men behofvet
af fred nödgade honom att inskränka dessa fordringar, och
år 1720 återtog han alla andra åt ryska herrar bortskänkta
• jorddonationer, förutom dem, som lågo söder om den från
Yiborg till Kexholm ledande allmänna landsvägen. Endast
detta område synes han sålunda hafva ansett oundgängligen
nödvändigt för Ryssland, ehuru han sedermera vid fredslutet
erhöll något mera. För öfrigt började man på denna tid åter
ordna landets förvaltning. År 1720 återstäldes den kyrkliga
administrationen på dessa trakter i någorlunda godt skick:
kyrkoherden i Yiborg KriMian Mélartopceus erhöll under namn
af domprost rättighet att viga lutherska prester, och till hans
biträde vid församlingarnas öfvervakande förordnades ett
domkapitel, sammansatt af grannsocknarnes kyrkoherdar. Ett år
tidigare hade den grekiska kyrkan i kejsardömet fått en ny
öfverstyrelse, nämligen den i St. Petersburg inrättade “heliga
synoden“, åt hvilken den förra patriarkens myndighet då
öfver-lemnades. Under detta embetsverk stäldes nu till en början
äfven den lutherska kyrkoförvaltningen såväl i Yiborg som
Östersjöprovinserna. Men senare (år 1735) öfverlemnades vårdén
om den lutherska kyrkans angelägenheter åt JusfAticJcollegium
i St. Petersburg, hvilket i allmänhet handhade vården om
lag-skipningen i de nyss eröfrade landskapen. Endast de grekiska
församlingarna i ryska Finland förblefvo naturligtvis såsom
förr under heliga synoden och åtnjöto i öfrigt alla statskyrkans
förmoner. Såväl Walamo, som Konevits kloster, hvilka under
ett helt århundrade varit på förfall, upprättades redan innan
fredsslutet. Men för öfrigt gjordes inga försök till den
grekiska religionens utbredande, utan den lutherska befolkningen
fick åtnjuta ostörd samvetsfrihet. Detta förtjenar så mycket
mer beröm, som freden i Nystad icke innehöll någon paragraf,
som skulle tillförsäkrat dessa trakters innevånare deras forna
sociala och religiösa rättigheter. Men Peter den stores egna
Digitized oy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
