Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Svenska väldets sista period, 1721—1809 - Förra Afdelningen. Ständer-regeringen, 1721—1771 - 5. Adolf Fredriks regering, 1751—1771, samt en blick på tidens kulturförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
först från denna tidpunkt har landets handel och sjöfart
begynt höja sig.
Såsom man kan finna äfven af detta exempel, medförde
Mösspartiets seger 1765 en fullständig förändring uti det
tidigare regeringssystemet. Men vid många tillfällen slogo
Mössorna in på en annan väg allenast af det skäl, att Hattarne
hade gått i en motsatt riktning. I utrikes politiken hade
Hattarne följt Frankrikes ledning, hvaraf följden hade blifvit
två olyckliga krig, det ena i Finland, det andra i Pommern.
Den nya Mössregeringen drog sig derför ifrån förbundet med
Frankrike, men gaf sig i stället under en ännu mer slafvisk ’
och mycket farligare träldom, nämligen under Rysslands
ledning. I de inre regeringsärenderna skedde lika brådstörtade
förändringar. Ehrensvärds plan till Finlands försvar hade
ådagalagt Hattpartiets goda vilja att godtgöra det, som genom
finska kriget 1741—1743 gått förloradt. Sveaborgs befästande
fortsattes sålunda oafbrutet, och då Ehrensvärd efter
Pommerska kriget återvände till Finland, hade han-derstädes begynt
organisera den s. k. “arméns flotta“, i det han lät bygga ett
nytt slags kanonbåtar för skärgården, hvilkas finska namn
“Turunmaa“, “Uudenmaa", “Pohjanmaa" (Åbo-land, Nyland,
Österbotten) angaf deras bestämmelse att uteslutande skydda
Finlands kuster. Men den nya regeringen afbröt genast dessa
arbeten och bortkallade Ehrensvärd från Finland. Det är
likväl utom allt tvifvel, att i sjelfva verket flere af de af
Mössorna vidtagna förändringarna afsågo sådana missbruks
utrotande, hvi ka hittills hade fläckat den fria regeringsformen;
man ville låta en ny tid af rättvisa och billighet gry för
folket, och särskildt förtjenar nämnas, att en allmän
yttrande-och tryckfrihet nu år 1766 faststäldes såsom en bestående
grundlag. Men öfverhufvud synes Mössorna på denna tid hafva
saknat en mera framstående regeringsförmåga samt klara,
praktiska syftemål. Under sådana omständigheter fann man snart
äfven Mössregeringen vara endast en partiregering, hvilken ej
kunde försona folkets sinnen och ej heller läka rikets sår.
Bland de missförhållanden, som i första rummet togo den
nya regeringens uppmärksamhet i anspråk, var det dåliga
penningeväsendet otvifvelaktigt det kännbaraste. Genom sina
tvenne lättsinniga krig samt sina öfverdrifna industriella planer
och slösaktiga partiunderstöd hade Hattarne ökat rikets skuld
Digiti^öd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
