Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Svenska väldets sista period, 1721—1809 - Senare Afdelningen. Konungaväldets period, 1771—1809 - 7. Slutet af Gustaf III:s regering, 1786—1792; Anjalaförbundet och Treåriga kriget, 1788—1790
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fälle häftiga anmärkningar emot passevolansen, hvilken redan
till följd af särskilda begifvanden hadc blifvit införd i Finland.
Äfven sådana män, som öfver hufvud hörde till konungens
beundrare, syntes denna gång hafva öfvergått till motpartiet,
t. ex. borgmästaren i Vasa Fagerström, hvilken i
bränvins-frågan uttalade sitt skarpa ogillande af regeringens förfarande.
Bland ständernas gemensamma besvär anträffas äfven ett
memorial öfver nödvändigheten af forsrensningar i Tavastland,
hvilket Tigerstedt hade framlagt i adelsståndet och hvarom
äfven presterskapet och bönderna hade förenat sig. Af dessa
och andra omständigheter framgår tydligt, att missnöjet hos
finnarne var åtminstone lika stort och lika allmänt som hos
svenskarne. Det framträdde äfven niistän på samma sätt i
de olika stånden. Men i allmänhet gick adeln, under den
gamle partichefen Axel Fersens ledning, i spetsen för
oppositionen, och endast i detta stånd kan man i sjelfva verket
(akttaga tydliga politiska afsigter.
Ständernas visade motsträfvighet kunde likväl icke förmå
konungen att afstå ifrån sina krigiska planer; den lärde honom
blott att i några ärender gå sina undersåtars önskningar till
mötes och för öfrigt begagna den personliga tjusningskraft,
hvarmed han vanligen förstod att vinna allas hjertan. Med
anledning af de besvär, som blifvit anförda emot det i
Finland pågående storskiftet, förordnade konungen kort efter
riksdagens slut, att en större summa än härförinnan, nämligen
15,000 riksdaler specie, skulle dertill af statsmedlen användas,
på det hemmansegarnes kostnader derigenom skulle lättas.
Sommaren 1787 utgaf han äfvenså en förordning, hvarigenom
bränvinsbränningen på en tid af tio är lemnades på arrende
åt gårdsegarne och städerna. Samma dag denna förordning
underskrefs, eller den 14 Juni, begaf sig Gustaf med den unge
kronprinsen till Finland och for från Åbo till Parola malm,
hvarest de flesta finska regementena voro församlade. Den
förhoppning, som ofta blifvit yttrad ifrån Finland, att kronprinsen
skulle lära sig finska, i hvilken afsigt kyrkoherden i Kronoby,
Juvelius, redan år 1781 lät trycka en barnabok med svenska
och finska hvarannan rad, syntes i finnarnes ögon nu hafva
blifvit förverkligad, alldenstund den åttaårige prinsen något
litet kunde uttrycka sig på finska. Denna omständighet samt
konungens vänliga uppträdande säges hafva i betydlig mon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
