Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Svenska väldets sista period, 1721—1809 - Senare Afdelningen. Konungaväldets period, 1771—1809 - 9. En blick på kulturförhållandena i ryska och svenska Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ledning häraf följande anmärkningsvärda ord: “när man allt
detta förtryck, prejerier och bedrägerier, som allmogen af
embets-och myndige män måste utstå, öfverväger, bör man ej undra,
att herre och fiende anses af dem för synonym. “ Felet
härtill var naturligtvis icke lagarnes, utan låg i
tjenstemanna-klassens onationella ställning. Den fosterländska anda, som nu
vaknat, hadc ännu icke hunnit utbilda sig till en lefvande, på
alla förhållanden inverkande nationalanda.
I ryska Finland hadc tidehvarfvets senare hälft medfört
förändringar, hvilka allt mer och mer begynte göra dess
befolkning främmande för det finska moderlandet. Katharina II,
som hyllade tidehvarfvets upplysningsfilosofi och i enlighet
dermed ville i kraft af sin sjelfherskarrätt ordna sitt
vidsträckta rikes angelägenheter, hade år 1766 sammankallat till
Moskva ett slags representation för alla kejsardömets nationer,
för att reformera Rysslands lagväsende och förvaltning. Till
denna Lagkommission hade äfven bönder från de finska
landskapen blifvit sände; men denna egendomliga ständerförsamling
upplöstes snart vid turkiska krigets utbrott, och efter krigets
slut påbjöd kejsarinnan sjelf ett nytt förvaltningssystem år 1775,
den s. k. Ståthållareinrättningen, hvilket likväl först från år
1784 infördes på det finska området. Detta nya system, som
tillintetgjorde alla gamla förvaltmngssätt och rättcgångsformer,
åstadkom mycken förvirring och införde till landet en otalig
skara tjenstemän, af hvilka för det mesta var mer förargelse
än nytta. Ståthållaren eller generalguvernören var chef för
trupperna och hade att öfvervaka sakernas allmänna gång;
under honom var en guvernör och en vice guvernör samt ett
fullständigt i Viborg forlagdt embetsverk för förvaltningen,
äfvensom ett i samma stad forlagdt “Kameralhof“ för
skatte-angelägenheterna. Det • förra justitiekollegiet samt lagmans- och
häradsrätterna indrogos, och i deras ställe kom ett “Tribunal“
i Yiborg, tvenne öfverdomstolar äfvenså i Viborg och tre slags
underdomstolar i hvarje stad. Sålunda hade allt blifvit gjutet
i nya och for befolkningen helt och hållet främmande former.
Men sedan Katharina dött, återkallade Alexander hela denna
invecklade inrättning, och allt stäldes på samma fot som före
år 1784. Embetsspråket var i de lägre graderna fortfarande
svenska, ehuru tyskan och delvis ryskan småningom inkräktade
åt sig rum. De högre embetsmännen voro ryssar eller tyskar;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
