Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Finlands nyaste tid, från år 1809. Finland såsom stat i förening med Ryssland - 2. En blick på förhållandena i Finland efter 1812
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gjordes i Rysslands krigsmagt i Svartahafstrakten, och
Donau-mynningarna öppnades för alla nationers handelsfartyg.
Beträffande Finland bestämdes, att intet fästningsverk framdeles skulle
få uppföras på Aland.
Efter freden begynte under Alexander II:s spira en ny
tid uppgå äfven för Finland. Till allra först skred man till
åtgärder i och för höjandet af landets ekonomi och näringar,
hvilka hade legat nere under krigsåren. Kejsaren sjelf, som
samtidigt med fredens afslutande besökte Finlands hufvudstad,
hade i senatens session den 24 Mars 1856 föreslagit
hufvud-punkterna i de styrelseåtgärder, som skulle vidtagas; dessa
inne-höllo: handelns och sjöfartens samt fabriksrörelsens upphjelpande,
folkbildningens befordrande och förbättrandet af de lägre
tjenste-männens löner. Vid förverkligandet af dessa afsigter har
sedermera ingen möda blifvit spard, hvarjämte såväl det nationella
som politiska lifvet har utvecklat sig till en högre ståndpunkt
än någonsin förut. Rcgentens varma omtanke och medborgarnes
fosterländska entusiasm hafva härvid verkat för* samma mål.
Generalguvernörsembetet har beklädts af: grefve Berg, 1855—
1861, Platon Rokassoffski 1861—1866 (f 1869) och derefter
grefve Nikolai Adlerberg — alla tre residerande inom landet.
Då tronföljaren Nikolai, universitetets höge kansler, dog år
1865, utnämndes hans broder tronföljaren Alexander till kansler
för universitetet.
Landets ekonomiska tillstånd har under tiden fått utstå
många svåra stötar, hvars orsaker vi i korthet skola anföra.
Förutom de skador och kostnader (hvaribland må nämnas ett
statslån om 7 millioner mark), som kriget medförde, inträffade
år 1856 ett svårt missväxtår, hvarjämte årsafkastning under
de följande åren var mycket klen, utom det att just samtidigt
en allmän penningekris herskade i Europa. Allmänheten, som
vant sig vid vällefnad, förstod ej att inrätta sitt lif efter sina
tillgångar, och staten, som gaf rikliga understöd, skuldsattes
ansenligt. Under dessa år, 1858—1862, bygdes likväl Finlands
första (redan 1849 påtänkta) jernväg från Helsingfors till
Tava-stehus (10 mil), hvilken kostade 12,800,000 mark. Ar 1862
inträffade åter en missväxt, som tog i anspråk ansenliga
understöd såväl af staten som af enskilda. Denna gång voro likväl
hjelpsändningarna (hvaribland stora summor från Ryssland och
Sverige) så rikliga, att någon egentlig nöd ej uppstod, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
