Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
195
Till sid. 82. Anspråk på primaträtt i Tyskland
gjordes av ärkebiskopen i Mainz, sedan av
Magdeburg och Salzburg. Möjligt är, att Luther vid talet
om Tysklands primat tänker på Albrekt av Mainz,
som åtminstone en tid ivrigt eftersträvade
maktställning såsom en »legatus perpetuus» (se Kalkoff
a. a. sid. CLVII).
Till sid. 88. Beträffande Luthers satir över
laterankonciliets behandling av frågan om själens
odödlighet framhålla Borcherdt-Kalkoff, att hans
»bedömande av det där fattade beslutet är oriktigt
och hans hån däröver oberättigat», men att detta
»beror på okunnighet om de historiska
förhållandena.» Beslutet om själens odödlighet var
nämligen riktadt mot Paduaprofessorn Pietro
Pompo-nazzo, som i föredrag med stöd av Aristoteles
förfäktat själens dödlighet, och hade så mycket
större betydelse för kyrkan, som den i och med
fördömandet av en irrlära, vars vidare spridning
den fruktade, hävdade teologiens överordnade
ställning i förhållande till filosofien. För
Luthers okunnighet om detta sammanhang och därav
beroende misstag finna emellertid
Borcherdt-Kalkoff en ursäkt däri, att de samlade koncilieakterna
icke kommo ut i tryck förrän under år 1521 i Rom,
vadan Luther — liksom många andra samtida
(Hutten, Crotus m. fi. med undantag av Eck), som
gjort sig skyldiga till samma misstag —
dessförinnan endast hade muntliga berättelser att stödja
sina omdömen på.
Allt detta må vara sant — men månne dock icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
