Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. W. Tottie. En lifsbild från de sista decennierna af vår storhetstid. Ur biskop Svedbergs själfbiografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KX LIFSBILD FRÅN VäR STORHETSTID Q I
tro och ingen hjårtetro, en skugga utan kropp, en död tro och
ingen le/vande tro, ja en djäflatro, som apostelen Jakob henne
kallar, den jag plägar kalla stortro, den kristenheten sväf-
var uti.>
Men var Svedberg å ena sidan en förklarad motståndare
till tidehvarfvets renlärighetsformalism, blef han däremot å
andra sidan en själafrände till de trosvittnen, t. ex. en Johan
Amd, en Möller, en Scriver m. fl., som, besjälade af reforma-
torisk nitälskan, i denna formalismens tidsålder förde lifvets,
den praktiska kristendomens talan, dessa »Speneri ante Spene-
rum», hvilka, på samma gång de fasthöllo det kyrkliga läro-
begreppet, allvarligt varnade för troslärornas lösgörande från
den personliga fromheten och sedligheten och därigenom för-
beredde en det kyrkliga lifvets pånyttfödelse. Samma refor-
matoriska ståndpunkt intogo flere af vår svenska kyrkas stor-
män under de sista decennierna af vår storhetstid, och ett ut-
tr\’ck för denna längtan efter en religiös uppväckelse ur sä-
kerhetens sömn, för detta behof af en lifvets reaktion mot den
liflösa formalismen är biskop Svedbergs suckan: »Ack min
Gud! Du som uppväckte och utrustade Lutherum med din
frimodighets anda att igen införa den kristliga läran om trona,
uppvåck ock en Lutherum, som med lika frimodighet och väl-
signadt eftertryck förer igen ett kristligt lefverne» ^
Då Svedberg sålunda nitälskade för en det kyrkliga lif-
vets reformation såsom ett nödigt komplement till den kyrk-
liga lärans reformation i och genom Luther, var det klart, att
han i vissa hänseenden skulle känna sig befryndad med den
pietistiska riktningen, som under Karl XILs första rege-
ringsår började sträcka sitt inflytande till det egentliga Sve-
rige och hvars kännetecknande sträfvan just var att betona
det religriösa subjektet och föra den praktiska kristendomens
talan. Alltför djupt behjärtade och betonade Svedberg dock
det kyrkliga samfundets, nådemedlens och ämbetets betydelse,
for att han icke skulle ogilla och bekänjpa den olutherska och
okyrkliga riktning, hvartill nämda rörelse efter den första upp-
blomstringen urartade. Den relativa fulltonighet, hvarmed den
* Lefvernesbcskr. s. 141.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
