Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. W. Tottie. En lifsbild från de sista decennierna af vår storhetstid. Ur biskop Svedbergs själfbiografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
94 H. W. TOTTIE
tastisk föreställning om den onda och goda andevärldens syn-
ligt förnimbara ingripande i mänsklighetens öden. En dylik
mycket realistisk uppfattning af de onda och goda andar, som
allestädes omgåfve människorna och hvilkas närhet de mäk-
tigt erfore i lifvets anfäktningar och strider, hade under refor-
mationsårhundradet öppet framträdt hos reformatorerna, sär-
skildt hos Luther och Melanchton. Under 1600-talet var denna
naiva tro på djäfvulssyner, förbund med satan, spöken och
uppenbarelser af de aflidnes andar vanlig icke blott bland det
obildade folket utan äfven bland de lärde, och med få undan-
tag tviflade ingen på möjligheten och verkligheten af dylika
företeelser. Tidehvarfvets psalmdiktning genomandas ock af
en frimodig och segerrik förvissning om den skyddsmakt, som
de fromma ägde i de ständigt vakande englaskarorna. I nära
sammanhang med denna ännu under vår storhetstids sista de-
cennier allmänt rådande uppfattningen stod biskop Svedbergs
naiva tro på uppenbarelser och syner, om än denna tro hos
honom framträdde på ett ganska originelt sätt och röjde på-
fallande ansatser till det andeskåderi, som gjort hans son
Emanuel Svedenborg så bemärkt. Denna Svedbergs egendom-
liga böjelse för det monströsa och underbara röjer sig i hans
af trycket utgifna predikningar, men framträder på ett ännu
mera drastiskt sätt i hans handskrifna själfbiografi. Denna
innehåller talrika exempel på hans naiva lättrogenhet och hans
karaktäristiska böjelse för att okritiskt härleda egendomliga
företeelser från ötverna turliga inflytelser.
Ett af dessa exempel, som icke förut varit ofFentliggjordt,
må här anföras:
»Bör icke förtiga hvad mig hände år 1701, när jag var
på min saliga hustrus gård Starbo vid namn, belägen i Norr-
bärkes socken i Vesterdalama om vintertiden. När den gruf-
liga hungern år 1699 och de påföljande åren tvingade landet,
var en allmän brist och nöd om föda. Husbonden kunde med
knapphet berga sig sjelf, än mindre legofolket. Då fick en
piga där i socken, Chersten vid namn, sitt afsked från sitt
husbondefolk och befaltes att se sig om, ehvarest hon kunde
om födan. Hon tager sitt pack och tyg och begifver sig på
vägen att gå till Stora Kopparberget och i stor ängslan att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
