Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Fr. Westling. Bidrag till Livlands kyrkohistoria 1621—1656
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
io8 FR. \st:stlin(}
tvifvel nästan allesammans utlänningar, och många förvärfvade
aldrig den kännedom om allmogens seder och språk, som kräf-
des för en gagnande ämbetsförvaltning.
Under slika förhållanden förmådde protestantismen icke
i början ingjuta någon bättre anda hos innevåname i den liv-
ländska ordensstaten och därigenom stärka dennas lifskraft. I
stället för att förlänga dess tillvaro har den snarare påskyn-
dat dess fall, ty den ökade den inre oredan i ordensstaten och
gjorde det omöjligt för densamma att bestå under de gamla
formerna.
Snart slog också timmen för dess undergång. Det ryska
kriget, som tog sin begynnelse 1558, bragte svärdsriddarnes
gamla välde i ett fullständiga upplösningstillstånd. Skräcken
för den barbariske fienden i öster kom de skilda landsdelame
att glömma sin samhörighet och att blott tänka på sin egen
räddning. Staden Reval samt de närliggande kretsarne Har-
rien, Wierland och Jerwen underkastade sig Sveriges krona.
Ösel och Wiek sökte sin frälsning hos Danmark. Livland och
Kurland gåfvo sig 1561 under Polen i hopp att därigenom
rädda sin frihet och sin protestantiska tro.
Illa skulle emellertid livländarnes förväntningar blifva
uppfyllda. De löften, hvilka i Sigismund II Augusts privile-
gium gifvits dem om samvetsfrihet samt om tysk förvaltning-
och rätt, brydde den polska regeringen sig sedermera alls icke
om att uppfylla. Särskildt vilja vi här framhålla, att energiska
ansträngningar snart började göras för återställande af den
katolska kyrkans välde. En mängd jesuiter och katolska prä-
ster skickades in i Livland för att omvända befolkningen, och
allehanda åtgärder vidtogos för att underlätta deras verksam-
het. Många författare hafva bestridt, att dessa ansträngnin-
gar kröntes med framgång, men, som det synes, hafva de här-
utinnan orätt. Tvärtom tyckes förhållandet hafva varit, att
bönderna, hos hvilka de gamla religiösa minnena åter vaknade
till lif, ganska allmänt återgingo till katolicismen. Vid kyrko-
visitationen 16 13 kunde visitatorerna uppsöka ej mindre än
45 katolska präster på landsbygden ^ och något därefter upp-
* Reiman, Joachim Rossihnius i Verhandl. der gelehrten Estn. Gesellschaft
XIX B. s. XXIX.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
