Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar - K. A. Appelberg. Bidrag till belysning af sättet för prästtjänsternas besättande i Finland... och samme förf:s Bidrag till belysande af kyrkans rättsliga ställning i Sverige och Finland från reformationen intill kyrkolagen 1686. Anm. af H. Levin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
300 GRAXSKXIXGAR OCH ANMÄLNINGAR
sina ingalunda lätta uppgifter, synes mig däri ligga en ytter-
ligare anledning att genom ett omnämnande bidraga till att
prof. Appelbergs arbeten blifva kände af dem, som i vårt land
intressera sig för kyrkohistorisk forskning.
Vi ha hittills i vår kyrkohistoriska litteratur saknat en
undersökning sådan som den, hvilken förf. framlagt i det förra
af ofvannämnda arbeten. Biskop Wallquists kända Handbok
öfver ecclestastique befor dringsmål är nämligen i de historiska
delarna allt för knapphändig och brister i grundligare undersök-
ning af de behandlade frågorna. Prof Appelberg har för sin
undersökning haft till sitt förfogande ett rikt material, som
han, för så vidt rec. kunnat se, grundligt behandlat. Hit höra
de kända arbetena af Leinberg, Arvidsson och Lagus m. fl.
Dessutom ha våra tryckta registratur blifvit flitigt begagnade.
En undersökning af här behandlade ämne har sin stora
betydelse. P>ågan om prästtjänsternas tillsättande kan väl vid
första påseendet synas vara en för kyrkans inre lif helt ovik-
tig sak. Så är dock ingalunda förhållandet. Det torde icke
kunna jäfvas, hvad förf inledningsvis yttrar: »Sättet huru och
af hvilka myndigheter församlingens lärare blifvit tillsatta, har
alltid utöfvat ett djupgående inflytande på kyrkans eget inre
lif, så till vida som därpå till stor del berott arten af den pre-
dikan, den själavård och kyrkotukt, som inom församlingen
blifvit möjlig.» Skulle man vilja ifrågasätta den saken, måste
man dock efter genomläsandet af förf:s arbete gifva ho-
nom rätt.
I en första afdelning lämnas en öfversiktlig framställning
af tillvägagångssättet vid prästtjänsters besättande i Sverige
och Finland under medeltiden. Vi äga ett ojäfvigt vittnesbörd
om, att allmogen i vårt land ägt ett icke obetydligt inflytande
på prästvalen i påfven Alexander III:s yttrande till Sveriges
biskopar, att lekmännen vobis inconsultis aut contemptis
concedunt et conferunt ecclesias quibus volunt, ett
förhållande som naturligtvis måste vara föremål för påfvens
stora missnöje. Trolig synes, att äfven allmogen i Finland,
känd för sin demokratiska anläggning, vetat att förskaffa sig
en viss frihet äfven i fi-åga om prästval. Emellertid blef längre
QiOo^z
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
