Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Lundström. Karl XII — Messias, en i utlandet omkring år 1718 omfattad trossats. Ett nytt bidrag till de kiliastiska rörelsernas historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HERMAN LUNDSTRÖM
Samtalet blef alltså fruktlöst, och Weidner tUlrådde där-
för det »andliga ministeriet», att man ännu en gång skulle
inför det församlade ministeriet åtvarna de villfarande, föra allt
väl till protokolls samt öfverlämna saken till öfverheten. Han
ville alltså göra processen kort Sådana människor vore man
icke i stånd att öfvertyga, menade han, men visserligen kunde
•Gud i sin allmakt omvända äfven dem.
Vida större begåfning än den skäligen obetydlige Schön-
feld hade uppenbarligen porträttmålaren Joakim Georg
Rhete. Den 14 januari 17 18 infann sig denne till förhör in-
för archidiakonus Petrus Becher, äfven han anställd vid
S:t Maria-kyrkan. Rhete förklarade sig villig att bekänna sin
tro och tillät jämväl, att frågor och svar skriftligen anteckna-
des. Men genast från början betonade han på det uttryckli-
gaste, att han icke vore någon lärare eller van vid stridsfrå-
gor, h vadan han icke inläte sig i dispyt med någon människa.
Han skulle uppmärksamt höra på allt, men icke tro någonting,
förr än att han invärtes i sitt hjärta blefve öfvertygad af san-
ningens ande. I sin ämbetsberättelse omtalar Becher, att om
något ur Guds ord framhölls gent emot Rhete, så brukade
han svara: »det säger /o^, det menar /a^, enligt min förkla-
ring» är det så eller så o. s. v. För sin del ville han förblifva
vid andens inre ord, det månde gå honom huru som helst.
Af Bechers berättelse framgår fbr öfrigft, att Rhete år
1716 vid en eldsvåda i Biltsow gjort bekantskap med Bem-
hardt. Frimodigt gjorde han reda för sina läromeningar. Icke
till alla Bernhardts lärosatser satte han tilltro, men ^kfunda-
mentet, hvarpå dennes tro vore grundad, trodde han fullt och
fast. Detta fundament vore, att Herren Kristus skulle komma
före den yttersta domen, upprätta det tusenåriga riket på jor-
den och sålunda under sin herdestaf sammanföra sina förströdda
troende. Sättet, tiden och orten vore honom icke bekant
Denna läras gnmd vore den Heliga Skrift, synnerligast Jo-
hannes Uppenbarelse. Becher sökte emellertid att » orden teli-
gen, vidlyfteligen, grundligen» demonstrera för honom, att
Apokalypsens ifrågavarande utsagor icke vore att förstå på
detta sätt och bad honom, att han dock måtte besinna sig och
låta sig öfvertygas. Men förgäfves. Rhete svarade, att han
CmOO^^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
