Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Lundström. Karl XII — Messias, en i utlandet omkring år 1718 omfattad trossats. Ett nytt bidrag till de kiliastiska rörelsernas historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KARL XII — MESSIAS
icke disputerade, att han kunde höra på allt, men icke tro allt;
han forblefve vid sin tro, man säge, hvad man ville. I likhet
med Schönfeld gjorde han gällande, att konungen af Sverige
var Messias. Densamme skulle varda herre ö/ver hela värl-
den. Då Becher häremot invände, att det dock icke gåUna
vore möjligt, att Kristus, sann Gud och sann människa, kunde
fara in i konungen af Sverige, svarade Rhete, att om Guds
son kunde antaga kött och blod af jungfru Marias lif, hvarför
skulle då icke äfven detta kunna ske?
Ytterligare förhörd meddelade han, att han i Holland af
en god vän blifvit förd till »de inspirerade». Förut hade han
icke hört något om dem eller vetat något om inspiration. Efter
den tiden hade de plägat sända honom ^ Utsagor t^, d. v. s. för-
menta andeingrifvelser. Dessa plägade han på lediga stunder
öfversätta till tyskan.
Becher öfvergick därefter till frågan, om Rhete höUe
dessa »utsagor» för gudomlig uppenbarelse, samt i sådant fall
hvilket skäl han hade för sin mening. De måste vara af Gud,
— blef svaret — emedan Rhete ännu aldrig i världen funnit
människor, som så som dessa vandrade i Guds fruktan och i
kärleken. För öfrigt bemötte han för det mesta Bechers in-
kast därmed, att de åsyftade dispyt, hvarifrån han bad att blifva
förskonad.
Det var naturligt, att Becher skulle vara angelägen om att
söka taga reda på sektens utbredning. I detta afseende iakttog
emellertid Rhete tydligen stor förbehåUsamhet. Så vägrade
han att namngifva en i brefvet till kapten Bernhardt omnämnd
»broder». För öfrigt bestred han att hafva gjort försök att
draga andra öfver till sina åsikter. Uttryckligen bekände han
sig till Deboras från Vilvorden s. k. syn, som tydligt ådaga-
lägger Rhetes och Bemhardts höga ställning bland de in-
spirerade i Holland. Han uppgaf, att Debora vore grift med
en holländsk bokhållare och att hon hade »communicerat»
Bernhardt sin syn, hvilken Rhete på den sistnämndes önskan
öfversatt till tyskan. ^
^ Titeln på deima öfversättniDg, som förvaras i det »andliga ministeriets»
arkiv i Rostock, har enligt Ritter följande lydelse: »Ein Gesicht von Debora Vil-
▼ordten (så heter det här), angehend dle Schriften von der Bruder Bernhardt, ge-
QiOo^z
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
