Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - S. Ambrosiani. Studier öfver den svenska kyrkans organisation och författning vid 1100-talets midt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
STUDIER ÖFVER SVENSKA KYRKANS ORGANISATION 2 1
sted, i hvilket konung Valdemar, ärkebiskop Eskil och biskop
Absalon bl. a. deltogo, enats om de ändringar i de dåvarande
kyrkolagame för Skåne och Sjålland, som borde företagas mot
att dessa landskaps innevånare g^ngo med på den reform i
prästerskapets aflöning, som tiondens införande skulle medföra.
Sedan mötet fattat sina beslut, lysas desamma för själländarne
på deras landsting den 21 juli 117 1 och kort tid därefter för
skåningame på deras i Lund. Därefter voro dessa ändringar
af kyrkorätterna lag för de respektive landskapens invånare.
På samma sätt meddelas oss af en gammal ahteckning,
att beslut att utgöra tionden till biskopen af landstinget i
Västergötland omkring 1200 formligen fattades.^
Med den kännedom, man har om det svenska statslifvet
i denna tid, synes det mig, i analogi med hvad som visats
vara bruk i grannländerna och med hvad som längre fram
skedde, vara klart, att kristendomen införts genom en rätts-
handling på tinget samt att man här liksom där genom form-
liga rättsakter åtagit sig de bördor, som organisationen af
k3a-kan och dess tjänst kräfde.
Om denna uppfattning, att kristendomen så att säga lag-
tagits, är riktig, blir det naturligtvis ett faktum af stor bety-
delse för bedömandet af frågor rörande kristendomens ofBciela
utbredning. Ty att tinget i ett landskap antog kristendomen
måste då innebära en samtidig organisation af kyrkan inom
hela det område, för hvilket tinget utgjorde en representation.
I sakens natur ligger då, att kyrkans representanter för*
s^>kte fortast görligt åt sig anskaffa gudstjänstlokaler, * först i
de större distrikten och så småningom i de mindre, ty endast
så kan t. ex. ett stadgande som efterföljande förstås, att det
kommit till och upptecknats i samband med att kristendomen
* Schlyters ed. af V. G. L. IV 16. j)raett3endi war biscupaer laerppulwaer.
— Han com fyrst» sinne tyundae af) bondom biscupi. J)a fek han dome
til a t»ingi — — ~. Följande mening i Gutasagan antyder likaledes, att kristen-
domen lagtagits på Gotland: Si{)an Gutar toJbu sir biscup oc presti oc wiptr fuU
cumnutn cristindomi — S. R. S. III, s. II. N:r 6 början.
’ Redan under det första stadiet af mission gör sig ett liknande sträfvande
gällande; vi höra ju talas om att Ansgar f&r en kyrka åt sig uppförd i Birka.
QiOo^z
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
