Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - S. Ambrosiani. Studier öfver den svenska kyrkans organisation och författning vid 1100-talets midt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2 2 SUNE AMBROSIANI
för första gången lagtogs. Frosta things lov. Kap VIII:^
Boendr skolu fylkis kirkiu lata gera, fylkis maenn alla, oc hafe
gort a XII mana|)om, eÖa gialöe XV merkr biscupi, ef af tre
er. En ef maen vilia gera kirkiu or steinL |)a skola [)eir ra|)a
er bsBtr vilia oc vittraster eru, ef sumir vilia eigi oc skil J)a a.
Också återfinnas dylika stadganden icke i yngre norska lag-
redaktioner. De ersättas af stadganden om, att fylkesmännen
för hufvudkyrkorna och häradsmännen för häradskyrkoma o.
s. v. voro skyldiga att inom 12 månader vara färdiga med
reparation af sina respektive kyrkor samt att de annars skulle
bota 15 marker, hälften till konung och hälften till biskop.*
Vi ha således samma tidslängd och bötesbelopp i dessa yngre
redaktioner, men målet är här reparation af kyrkan, ej dess
uppförande. Det visar ju, att stadgande för sistnämnda ända-
mål blifvit öfverflödigt: behofvet af kyrkor var tillfreds-
ställdt På samma sätt innehåller den s. k. skånska kyrko-
rätten endast stadganden om, huru skall förhållas, när ny vigsel
af gammal kyrka kräfves, men ej om sådan vid nybyggnader,
hvilket ju visar, att man i Skåne 1171 kommit förbi den tid,
då sådana voro ofta förekommande.
Sålunda torde svenskarnes grannar i söder och väster
ha sitt behof af kyrkor fylldt, d. v. s. sockenindelningen ge-
nomförd ganska långt före midten af 11 00-talet Och en
granskning af det material, som står oss till buds för det sven-
ska området, torde gifva samma resultat för detta.
Redan den bekanta notisen hos Adam af Bremen (bok
III kap. 15), som innehåller, att värmländingarne på hans tid
blefvo kristnade, pekar i en sådan riktning. Om Värmland,
hvilket otvifvelaktigt var ett landskap, som låg afsides och
hade glesare befolkning än de landskap, som utgjorde det då-
tida Sveriges hufvudland, då kristnades, så innebär det, att
missionen nått vissa resultat i hufvudlanden, då den kunde ge
sig tid att börja uppsöka utkanterna af riket. Att det för
öfrigt dröjde mer än 100 år, innan andra ändå fattigare, af-
* N. G. L. I. s. 133.
* T. ex. Borgarthings (nyere) kristenraett (N. G. L. IV, s. 163) fl. 5 och 6.
-StadgaDdena ofta specificerade med hänsyn till bötesbeloppen för olika förseelser.
CmOO^^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
