Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - S. Ambrosiani. Studier öfver den svenska kyrkans organisation och författning vid 1100-talets midt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
24 SUNE iKBROSIANI
ersattes de af andra af sten. ^ Dessa förhållanden peka i den
riktning, att den tidpunkt, då kristendomen lagtogs i Väster-
götland, måste ligga långt tillbaka i tiden, mer än loo år tidi-
gare än den tid, då det svenska ärkesätet upprättades.
Märkliga uppgifter, som visa åt samma håll, finnas i den
biskopsserie, som af annan hand finnes tillskrifven i den codex,
hvilken innehåller den s. k. äldre västgötalagen. ^ Vid den
tredje biskopen Astmuöaer heter det: Han satt i fyrst staff oc
* Om modets makt inom den kyrkliga vkitekturen och kulturen se polemi-
ken mellan prof. I. B. Leffler och pastor Hdms i (dansk) Historisk tidskrifl. Att m&rka
&ro uttalandena i den första uppsatsen: Fra hvilken Tid skriver Hovedmassen at
vore Brudstenskirker sig? (1895): at opforelsen af vore kirker^ de ved dem forc-
tagru större förändrings og udsmykninger samt anskaffelsen af flere af de he-
tydigste yngre tnventariegjenstande som regel ere shete i lébet af forholdrvis hört
tid indenfor de forskfellige landsdele, (Prot I. B. Lofflers kursivering.)
’ Tryckt i Schlyters edition som IV: 16. Dessa anteckningar i codex gjorda
i böljan af 1300-talet. Deras allmänna karaktär synes vara den, att de utgöra en
lös kombination i kronologisk ordning af anteckningar om västgötarnes äldre bisko.
par. Af dessa primäranteckningars form förefaller det mig, som om källan, ur
hvilken afskrifVaren hämtat sitt vetande, varit urkunder af samma slag, som dem
Weeke publicerat under titel Lunde Domkapitels gaveböger (Khavn 1884 — 1 889).
Sädana böcker, där dödsfall antecknades för att komma ihåg dagen för själamässor
och den gåfvas storlek, för hvilken mässorna skulle hållas, fanns säkert vid alla
domkyrkor och således också i Skara. Liksom i Lunds gavebog Absalon fick nöja
sig med några rader och hans efterföljare Andreas Suneson däremot ihågkoms med
en många gånger så lång anteckning, så kan i Skaraboken den gode biskop Ben-
dictaer mycket väl fått sig en mycket lång minnesanteckning af någon hänförd lär-
junge, under det andra äfven lika betydande biskopar ej fått någon längre minnes-
runa. Är denna förmodan om källan för biskopslängden riktig, så härstamma pri-
märuppgifterna från skilda tider, i allmänhet således hvar och en från tiden kort
efler respektive biskopars död. Därigenom ökas naturligen de olika anteckningar-
nas värde såsom varande samtida uppgifter om de döde biskopame. Om däremot
öfversättaren-kombinatorn rätt bedömt biskoparnes inbördes tidsföljd, om han fitt
med alla eller om de, han fått med, verkligen varit biskopar i Västergötland, torde
vara starka tvifvel underkastadt. A. D. Jörgensen har i Den Nordiske Kirkes
grundlébggelse, tillägg XV: Nordens kendte biskopper intill 1134 sökt samman-
ställa en biskopsserie för Skara, som har annat utseende. Särskildt godtyckligt
af honom synes mig emellertid vara att alldeles afföra Stenfinn ur Ustan på
Skarabiskopame och göra honom till biskop i Helsingland. Märkligt är också, att
Jörgensen tror sig hafva uppvisat, att flera af de biskopar, om hvilka det i V. G. L.
IV: 16 tydligt tillfogas »i Skarum ligg»r han» eller liknande, i sjäifra verket dött
så långt bort som exempelvis i £ly.
CmOO^^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
