Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - S. Ambrosiani. Studier öfver den svenska kyrkans organisation och författning vid 1100-talets midt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
STUDIER ÖFVER SVENSKA KYRKAKS ORGANISATION 23
sides liggande landsdelar kristnades, visar ett annat direkt ut-
talande frän Sverres saga. ^ Där omtalas nämligen, att konung
Sverre under sin konungatids första oroliga år en gång flydde
från Norge till Helsingland genom Jämbäraland, d. v. s. skogs-
bygden mellan Dadame och Västmanland, hvilket då ännu
var hedniskt. Dylika vittnesbörd om rikets utkanter äro icke
värda att öfverskattas. I rikets hufvudland har helt säkert
kristendomens ställning sedan länge varit befäst.
De svenska lagredaktionema äro i likhet med de flesta
bevarade norska gjorda så sent, att man ej i dem kan vänta
att finna stadganden från öfvergångstiden mellan hedendom
och kristendom. De tillhöra alla ett stadium, då den kyrkliga
kulturen genomsyrad: samhället. *
I dessa svenska lagar finnes dock ett och annat stad-
gande, belysande att den kristna kyrkan inkommit i Sve-
rige långt tidigare än iioo-talets midt. Till exempel må an-
föras, att västgötalagens båda redaktioner i fråga om kyrko-
byggnad tillhöra en tid, då träkyrkor äro det vanliga i land-
skapet: Taker kirkia at fymes; standa stolpar oc ligia syllar
oc helt dyme traB oc faestibemd; ligger camber heel oc altare,
hafiii kirkia vighsl sina, sen tho at håna bote, aen thaessi sera
all hell.* Dessa stafkyrkor äro med få undantag nu borta
och det märkliga är, att Västergötlands kyrkliga arkitektur,
som ersatt träarkitekturen och som är uppförd af naturlig sten,
är till största delen romansk och således senast tillhör iioo-
talet Det har tydligen gått till så, att på allt flera ställen
de, >er ba&tr vilia oc vittraster eru*, fått råda och k3n’koma
uppförts af sten. Sedan ha grannförsamlingamas ambition
blifvit väckt, * och då de gamla träkyrkorna blefvo bristfälliga.
^ Sverris Saga Sigurdarsonar. EZap. 8; mig tillgänglig i Vigftissons och
Ungers edition af Flateyarbok. Kristiania 1869, bd II, s. 544.
’ Rent redaktionelt sedt tillhöra de svenska lagame ett sent stadium. Alla
dessa äro systematiserade i balkar, under det att t. ex. Gulathings loven (N. G. L.
I: i) och Skånelagen endast utgöra en samling rättsuppteckningar.
» y. V. G. L. Kirk. B. fl. IX. Schlyters ed. s. 85.
^ Se citatet ofvan sid. 25 ur Frosta things loven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
