Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - S. Ambrosiani. Studier öfver den svenska kyrkans organisation och författning vid 1100-talets midt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
STUDIEK ÖFVER SVENSKA KYRKANS ORGANISATION 3 1
såsom sådan vid medeltidens början förlorat denna sin bety-
delse och efterträdts af åttingen. Den enhet, af hvilken denna
en gång var Vs, synes mig ha varit byn, men efter det åttin-
gen blef den enhet, efter hvilken gärderna utgjordes, förlorade
man minnet af dennas ursprung, så att en by efter senare
matrikuleringar kunde innehålla flera än 8 åttingar. Åttingen
hade blifvit uteslutande en räkne- och beskattningsenhet. ^
Med befolkningens tilltagande och jordbrukets förbätt-
ring behöfs ej ett så stort område som en åtting för att inne-
hafv£iren godt kan lefva och fullgöra de plikter, som hvila på
en fuUsuten bonde. Vi få höra talas om bråkdelar af åttingen,
V« och V». Så får prästen enl. ofvan anförda citat ur V.G.L.
endast en åttondels åtting af byaallmänningen. Man måste
därvid göra sig den frågan : har .prästen intagit en undantags-
ställning och fått mindre andel utaf byallmänningen än en fuU-
suten eller ha lotterna, i h vilka jorden uppdelats, öfverhufvud
nu blifvit smärre, så V» af åttingen är tillräcklig som existens-
enhet? På detta kan man endast få svar, såvida det på an-
fördt ställe kan tolkas, huru stor gård halfmarka land och 20
lassa äng kan vara. För att försöka detta måste vi studera
andra sätt att uppskatta jorden på, för att se om terminolo-
gien kan vara hämtad från något af dessa.
Det är då tre beräkningsgrunder, man träflFar på: först
den afgift, som erlades i aflösning för icke kräfd tjänst (leding). *
Ur denna synpunkt talas det om markland, öresland, örtugs-
land och penningland, t. ex. U.L. Wi|). B. fl. i, § i.
Den andra beräkningsgrunden, man möter och som väl
egentligen är grundvalen för den föregående, är byggd på
^ Schlyter i Ordboken har följande åsikt om åttingen: en af de delar, i
hvilka en by varit indelad och hvilka delar utan tvifvel varit åttondelar af ett visst
helt. Men detta hela har åtminstone icke öfverallt varit själfva byn eller stått i
ett bestämdt förhållande därtill. ~ Att åttingen är värdeenheten se t. ex.: ö. G. L.
Byggda B. fl. 10 och S. D. I, n:r 282.
^ Aflösning för leding kräfdes ej allenast, då ett år ingen härfärd blef utaf,
utan med tiden också oAare. Bönderna fingo sitta hemma och sköta jorden och
betala aflösning, för hvilka penningar konungen lejde folk eller underhöll frälse-
mannen, så att deras tjänstetid kunde utsträckas.
QiOo^z
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
