Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - S. Ambrosiani. Studier öfver den svenska kyrkans organisation och författning vid 1100-talets midt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
32 SUNE AMBROSIANI
jordens förmåga att af kasta och som utrönes dels på det ut-
säde, den kräfver vid det vanliga sättet att sköta jorden (så-
ledes vid trädesbruk skall den årligen i trade liggande jorden
ej beräknas), dels på den medelskörd ängame gifva. Detta
slags beräkning ha vi mött t. ex. i de ofvan anförda citaten
ur Vm. L. och Ö. G. L.
Den tredje beräkningsgrunden är jordens penningvärde.
Det pris, som för jorden betalas vid handel, är så föga
växlande, att man i Upland ansett sig kunna i lagame fast-
ställa summan (U.L. jorj)» B. I)^ i förhållande till en enda
af de gärder, som hvilade på jorden, så att den, som köpte
jord, skulle betala 24 gånger’ så stor summa som dennas be-
lopp (i mark skärpt silfver för hvar örtug i ledings aflösning);
i Västmanland * sattes priset i visst förhållande till det utsäde,
jorden kräfde, och till ängames afkastning (i laga mark för
hvarje spann och för äng, som lämnade i lass, likaledes i
mark). Emellertid framgår af åtskilligt, att denna sist be-
handlade beräkningsgrund (= guld värderingen i Jylland) intill
1200-talets slut icke varit den brukliga i Sverige vid angif-
vande af gårdvärde. Af de båda andra förut omnämnda be-
räkningsgrunderna har i somliga landskap utsädet varit, ut-
gångspunkten, i andra aflöningsbeloppet för icke kräfd tjänst.
Såsom redan förut antydts, måste den senare också direkt
eller indirekt stå i visst förhållande till jordens alstringsför-
måga, uppskattad efter utsädet eller efter grässkördens storlek,
och den har dessutom den fördelen framför den andra, att man
^ U. L. jor}>se fi. I: {>a skal han giwse ense mark ski«rpt silfwer före OTtog^
hwarise, sum gangaer aif kom ok paenoingaer ok sei mene, aellr paenninga; aeptir {»y
sum mark silfts ma brsennse af!, ok {)ri{)iuDginum minnae före f>e örtogh, sum
sn0})ir psenoingser gangSB aff, ok si{)sen hwarise jor}), sum hon 2dx wser^ til. Stad-
gandet tydligen aflattadt, då örtog korn var i värde = örtog penningar = Örtog
silfver, hvarför senare tillagts stadgandet, att Örtog penningar skulle betalas med V«,
beroende på det slagna myntets försämring.
’Jfr Er si ev anf. arb. sid. 42, där det omtalas, att egendomames värde är
24 gånger landgildens belopp.
’ ä Vml. L. |)ingh. B. fl. 5 § 5. pe iord, undi konnung msBtin war{iir dU
malssBghanda, håna skal |)an, SBghandi war, attir I5sa i ntesta lagA ^ingi {>aer septi
ella byr^a maan hans firi lagha mark spänna ssBf)i oc Isssa tengfa fiii mark.
QiOo^z
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
