Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - S. Ambrosiani. Studier öfver den svenska kyrkans organisation och författning vid 1100-talets midt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
STUDIER ÖFVER SVENSKA KYRRAXS OROANISATION 33
/
på en gång" kort kan karaktärisera gårdvärdet utan att for
hvar gång behöfva räkna upp så och så många tunnor utsäde
och så och så många lass.
Och i hvilket förhållande står utsädesberäkningen till
storleken af aflösningen för icke kräfd tjänst (leding)?
För det östdanska området har prof. Erslev samman-
fattat sina undersökningar om skyldtaxationen, den mot den
svenska »aflösningen af tjänst» svarande taxeringen, på sätt
som följer (sid. 33): Skyldtaxationens natur synes vara klar.
I afsikt att rättvist fördela ledingstjänsten har jorden taxerats
och taxeringen anger den afgift, konungen kan kräfva i stället
för ledingstjänst (i mark »at skyld» af den årligen krigstjänst-
skyldige, den fuUsutnel Taxeringen bygger på en uppskatt-
ning af det utsäde, jorden kunde mottaga vid den tidpunkt,
taxeringen skedde. Af taxeringen kan man således direkt af-
läsa, huru mycket som skulle ges i aflösning för ledingstjänst
af h varje jordlott; indirekt framkommer också det utsäde, jor-
den kan mottaga, och dessutom är anledning att tro, att det
arrende, en gård gaf sin ägare, var lika stort som summan
för ledingsaflösningen.
Då man i latinska bref, som angå Upland, från 1200-
talets senare hälft möter en besläktad terminologi ^ till den öst-
danska, där penningeland (t. ex. U. L. Wi|) B. fl. i § i) är
’ TermiDologien på beskattningseDheterna i Upland ändras inom det beva-
rade urkundsmaterialet kort efter år 1200, från hvilket år finnes brefvet S. I). I,
115, original af Sverker Karlsson, som talar om octo oc tonar ti i Upsala med flera
närliggande byar. Alltså jorden uppdelad i ättingar. I nästa bref — af Honorius
in S. D. I, 202 ’7’* *220 — , som lämnar upplysningar och är stäUdt till »pro-
sten och kyrkorådet» i Hagby, heter det 14 solidos vestre roonete quos habet
eodesia vestra in villa de Hageby — — — — et quator d^narios, quos habet
in villa — — — — . Närmast till hands är att Afversätta med örtogland och
penningland de termer, vi, som nämndt, möta i Uplandslagen. Man skulle väl
ock.så kanske komma att tänka på, att med solidi, quos habet — — — kunde
menas örtog i arrende, som kyrkan hade från omgifvande gårdar. Det synes mig
dock osannolikt, att man tillgripit ett så spedelt beteckningssätt i ett land, där det
stora flertalet var själfägande och en allmän beräkningsgrund för jorduppskattning
måste hafva funnits. Framdeles, då materialet blir rikligare, talas om »tertiam mar-
cham terre pro duabus marcis et sex oris» — S. D. I 539, 1269 ’Vs m. fl. ställen.
Bland dem kan nämnas förteckningen öfver den egendom den upsaliensiska
nadskassan besatt 1291 (S. D. II, nnr 103 1), där exemplen äro mångfaldiga.
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
