Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - S. Ambrosiani. Studier öfver den svenska kyrkans organisation och författning vid 1100-talets midt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
STUDIER ÖFVER SVENSKA KTBKANS ORGANISATION 37
aflösningen som beräkningsgrund utan i stället utsädet I
nämnda anteckning (V. G. L. appendix V) är nämligen föreskrif-
vet, att den, som har 3 marker i lefvande egendom (a kvikom
kostom) och örtug säd i utsäde, skall göra fiill gengärd ^ och
fullt allmänningsöre. Har någon blott endera fullt och mindre
af det andra, skall han endast utgöra hälften. Tre mark i
lefvande egendom och örtug i utsäde är alltså en värdeenhet,
hvars båda hälfter också äro lika mycket värda.*
Man har således att taga hänsyn till en normaltyp för
gårdame och otvifvelaktigrt höra prästgårdame i sin anlägg-
ning till denna normaltyp,* liksom de också, då de ej gingo
i arf eller skiftades, bäst genom åLrhundradena kommo att be-
vara den typ, efter hvilken de en gång formats.
Emellertid kan den utsädesberäkning, vi mött i Väster-
götland, icke vara densamma, vi haft att göra med i de andra
landskapen. Den skulle göra prästgården där dubbelt så stor
som i dessa, hvilket icke är rimligt. Förklaringen måste ligga
uti, att då nämnda stadgande i V.G. L. affattades, ett annat
brukningssätt i Västergötland och ett annat sädesslag till sådd
var det vanliga, än på den tid ö. G. L. o. s. v. affattades. Hvad
som är beräkningsgrunden i ö. G. L. är tydligt. Där heter det
ju 12 pyn a halfnapa f)rae{)e d. v. s. ene hälften af åkern be-
såddes, den andra låg i trade. Af åtskilligt att döma* är
^ Om gen^den (natholdet) och dess aflGsmng genom en fast skatt (stud)
se ofvan ofta anförda arbetfe af Erslev.
’ Något liknande i fråga om det vSstmanlAndska prftstbolet, där ju 12 fiyo
i utsäde i köpvärde var = 24 mark och 24 lassa äng ocksA = 24 mark.
’ Beräkningens syfte är detsamma, vare sig man nämner värdet af den bo»
skapsbesättning, en gärd kan fÖda — tre marker i lefvande egendom — eller anger
den ängsmark + andel i allmänning, hvilket svarar emot hvad som kan gå åt att
föda ett visst antal kreatur. Således torde i beräknadt värde halfmarkaland vara
lika med 20 lassa äng + ^h åtting i allmänning.
^ Mitt viktigaste skäl för att hafren intog den viktigaste platsen i det eko-
nomiska lifvet mä dock antydas. Pä flera ställen i sä väl den s. k. äldre som den
s. k. yngre V. G. L. förekommer vid bötesbelopp t. ex.: »bote med 3 marker;
hete tre och äro två». Detta tillägg har kommit till senare än s^älfva texten och
kan förklaras endast därigenom, att en prisstegring å den vara, hvari bötes-
beloppet erlades, ägt rum mellan lagställets affaltningstid och den tid, då tillägget
gjordes. (Jag erinrar dessutom om att mark i lagen icke är en penningsumma utan
en värdeenhet). Emellertid för alla varor så väl i Danmark som i Sverige har
QiOo^z
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
