- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tredje årgången, 1902 /
47

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - S. Ambrosiani. Studier öfver den svenska kyrkans organisation och författning vid 1100-talets midt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

STUDIER ÖFVER SVENSKA KYRKANS ORGANISATION 47
Redan under merovingema bestod biskopstillsåttandet
af samma element som senare. Det är således icke dessa i
och för sig, som ha betydelse, utan den faktiska makt, som
under olika tider tillkom de olika medverkande faktorerna.
Biskopsvalet sönderfaller enligt den kanoniska rätten i
tre hufvudmoment: electto, conjirmatio, consecratio. Det först-
nämnda borde företagas i stiftsstaden under en af metropoliten
efler samråd med konungen utsedd visitators ledning. Dock
måste man redan innan dess genom en deputation hos konun-
gen ha erhållit rättighet att företaga valet. Sammansättningen
af valförsamlingen, som dock ansågs vara en kyrklig sam-
mankomst, var ungefär densamma, som det af en kunglig
ämbetsman ledda tinget Således voro alla socialt betydande
element i samhället representerade: stiftskyrkans prästerskap,
landspräster, klosterandlige, »virgines viduaequse», stormännen
och grefven.
Sedan valet skett, fördes electus under klockringning och
Te Deum till biskopsstolen. Visitatom uppsatte en redogö-
relse för akten, decretum, som underskrefs af de mest bety-
dande deltagame. Detta skickades med en deputation till
metropoliten. Från honom färdades deputationen till konun-
gen och kunde den då också hos den senare anhålla om till-
stånd för metropoliten att konsakrera electus.
Innan den kungliga stadfästelsen gafs, underkastades
electus ett förhör inför en stormansförsamling. Blef han där-
vid befunnen värdig till episcopatet, fick han aflägga troskapsed
till konungen och denne insatte honom som administratör af
det stiftet tillhörande godset. Efter detta kallades han sanno-
likt episcopus vocatt^. Konungen gaf sedan också tillstånd åt
metropoliten att konsakrera den valde.
Men innan detta kunde gå för sig, hade den valde att
låta sitt val och sig själf undergå en ny granskning och denna
gång af och inför samlingen af diocesens biskopar under me-
tropolitens ledning. Till detta möte hade alla biskoparne kal-
lats, hvarvid också decretum till hvar och en af dem öfver-
sändts. Bestod electus ånyo undersökningen, aflade han sin
tro till metropoliten. Denne konfirmerade å sin sida valet och
gaf honom investitur på värdigheten. Metropoliten utöfvade



CmOO^^


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:00:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1902/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free