Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - S. Ambrosiani. Studier öfver den svenska kyrkans organisation och författning vid 1100-talets midt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
50 SUNE AKBBOSIANI
jande århundradets midt. Först några är innan Lunds primat
upprättades, framträder också här i Norden en annan uppfatt-
ning om hvem, som vid biskopsvalet borde ha ett afgörande
inflytande.
Men innan dessa nya riktningar komma hit, så, vare sig
vi rådfråga danska, norska, isländska eller svenska källor, är
det den högsta politiska maktens innehafvare — konungen
och på Island Alltinget ^ — som bestämmer, hvem som skall
blifva biskop. I Norden torde emellertid liksom på konti-
nenten ett formelt val verkligen oftast ha företagits, ehuru
detta vanligen ej uppmärksammats eller ansetts värdt att om-
talas af de nordiska, vanligen torftiga källorna.
SåväJ för att visa konungens makt som de olika fakto-
rerna i det formella valet må här nedan en del källställen an-
föras och diskutercis. *
Vända vi då oss först till Danmark finna vi, att valen
där legat i konuhgens hand. Efter den stora manspillan på
biskoparne i och efter slaget vid Fodvig (1134) insätter Erik
Emune af egen maktfullkomlighet efterträdare. Han besluter
därom i Slesvig, utan att man kan anta att han rådfört sig
med stiften.’
^ T. ex. Hungrvaka kap. I uti Biskupa sögur I, s. 66 fF., jfr Kejser: Etter-
ladte skrifter II, s. 269.
* Biskopsvalen i Danmark äro senast behandlade af Olrik: Konge og
Prsestestand I, s. 248 S. och U, s. 159 fi., hyarjämte spridda notiser här och dJKr
om dem förekomma. Keysers anf. arb. behandlar de norska bi&kopsvaien fast utan
att anföra exempel. N&got utförligare behandlas valen i Norge af Zorn: Staat
und Elirche in Norwegen bis zum Schlusse des dreizehnten Jahrhunderts (Miin-
chen 1875) s. 26 — 34 och af A. Taranger: Den angelsaksiske Elirkes Indfly-
delse på den norske (1890) s. 221 och £P. De svenska ha nyligen upptagits till
bdiandling af Fryxell: Om svenska biskopsval under medeltiden. Ak. Afh.
XJpsala 1900. Med denne författare är jag i många viktiga ML ej enig. Jag anser
nämligen, att tiden 11 40 — 70 bildar epok i biskopsvalets historia, men däremot
alldeles icke att upprättandet af ärkebiskopsstolen i Lund gör det. Vidare anser
jag, att han borde strängt ha hållit i sär biskops- och ärkebiskopsvalen, hvilka bort
behandlas hvar för sig.
■ Den aeldste Danmarkskrönike (Rosktldekröniken) (utg. S. R. D. I, s. 373
— 87) oversat af Jörgen Olrik, Khavn 1898. Försedd med inledning och noter af
öfirers. s. 35, jfr H. Olrik, Konge og Pr. I: 248.
CmOO^^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
