Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - S. Ambrosiani. Studier öfver den svenska kyrkans organisation och författning vid 1100-talets midt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
STUDIER ÖFVKR SVENSKA KrRKAXS OROAXISATIOX 5 1
Att emellertid en stark folkmening inverkar afgförande
på en svagt situerad konungs beslutanderätt visa valet af efter-
följare till ärkebiskop Asser. Källor för detta val äro såväl
Saxo (sid. 446 och 448) som den nyss anförda Roskildekröni-
kan. Jämför man dessa, så framgår däraf, att skåningame
egentligen önskade Eskil, men att valförsamlingen,^ då man
visste konungens fiendskap till denne, som då var biskop i
Rosldlde, valde på Riko.
Emellertid mördas kort därpå Erik Emune. Skåningarna
önska då, att de haft sitt val ogjordt och bereda sig att föra
krig med den nyvalde kungen Erik Lam, om han ej skulle
låta dem få Eskil.
Konungen ger då med sig, men eftersom det här är
fråga om en biskops translatio från ett stift till ett annat,
måste Eskil af påfven erhålla medgifvande ’ att flytta till Lund.
Detta erhåller han också. (Eskillo sedem mutare permissij.
För sä vidt är saken klar och i öfverensstämmelse med då
gällande kanonisk rätt.
I den öfverenskommelse, hvilken kommit till stånd genom
en ansedd stormans, Peder Bodilsons, bemedling, S3mes också
varit aftaladt, att Riko, som frivilligt drog sig tillbaka från
att med Eskil täfla om Lunds stift, i ersättning skulle fä
Roskilde, hvilket stift genom Eskils förflyttning blef lediga
Både uttryckssättet hos Saxo: medi^ntibus cleri suffiragiis, och
i Roskildekrönikan: clericis et laicis reclamantibus ’ visa hän
på en valförsamling i stiftsstaden. De visa också, att valför-
^ Troligen sammansatt som de karolingiska af lekmin (de store) ocfa klerker.
Dessatom har menigheten Tål genom bi&llssoii gifVit sin mening tillkanna. Det
heter i RoskUdekrSynikan uttryckligen, att klems och folk (anf. arb. s. 38) yalt
Riko. S. Lar sen: Det Inndske aeikessede og biskop Herman ANOH 1899 s. 104 ff.,
dir Eskil och Rikos tSflan senast behandlats, talar hela tiden om, att kapitlet
skulle ha valt, förmodligen därför att han tror, att ett kanoniskt val gick sA till pl
denna tid. Men s£ är icke förhållandet. Valförsamlingar, frän hvilka lekmännen
(de store) nteshitits och i hvilka endast canonid deltaga, tillhöra t. o. m. i Frank-
rike först ett senare skede (iioo-talets senare del) jfr Imbart de la Tour anC
axb. Livré III.
• Jfr s. 49 not I.
* Olrik: Konge og Prästestånd, L 250.
CmOO^^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
